Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

GUSP Àr till skillnad frÄn EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att sÄ lÄngt som möjligt, sammanlÀnka de suverÀna medlemsstaternas utrikespolitik. MÄlet Àr att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmÀngden som kryper allt nÀrmare halvmiljardsgrÀnsen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilken utstrÀckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitiken inom EU lÀmpligast förklaras utifrÄn. FrÄgan som uppsatsen söker svar pÄ Àr: i vilken utstrÀckning överensstÀmmer de teorier vi presenterat med hur GUSP Àr tÀnkt att fungera? Vi anvÀnde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur sÀkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in pÄ alla undersökta fördrag.

GEHC Àr en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affÀrsomrÄde. För en sÄdan organisation Àr det viktigt att ha ett framgÄngsrikt samarbete och att allokera sina resurser pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje Àr en brist i kommunikationen som försvÄrar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa tvÄ avdelningar. GEHC har bestÀmt sig för att genomföra en organisatorisk förÀndring dÀr avsikten Àr att förbÀttra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

LuftvÀrnets organisationstillhörighet Àr en historiskt Äterkommande frÄga dÀr olika lösningar genom tiderna gÄr att finna i Sverige sÄvÀl som internationellt. Den hÀr uppsatsen avser att jÀmföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvÀrnet. Syftet Àr att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns nÄgra incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvÀrnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.JÀmförelsen pÄvisar flera skillnader i lÀndernas luftvÀrnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmÀrkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvÀrda objekt.

Delar av dagens samhÀlle fortsÀtter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. SjÀlva grunden för hur organisationer ser ut förÀndras och pekar mot ett allt mer distribuerat sÀtt dÀr mÀnniskor kan interagera med varandra utan att vara pÄ samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i anvÀndbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstÄ nÀr anvÀndbarhet brister men har hittills frÀmst studerats ur ett enanvÀndarperspektiv. Syftet med den hÀr rapporten Àr att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlÀngningen kan leda till en tydligare förstÄelse kring SKAMP.

Produktutveckling, produktvÄrd eller produktuppdatering har lÀnge förekommit inom alla olika typer av branscher, den ter sig olika vilket speglar resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr att bruksföremÄl ersÀtts av den produktutvecklade modellen tillskillnad frÄn möbelomrÄdet dÀr utvecklingen oftast resulterar i nya produkter jÀmte deras förlagor.Produktutveckling Àr vÀsentlig oavsett designomrÄde och gynnar sÄvÀl producent som konsument. Ur konsumentens perspektiv kan produktutveckling innebÀra trygghet, nÄgot man tidigare trivts med har utvecklats till nÄgot förhoppningsvis Ànnu bÀttre. Sakerna vi kÀnner igen och har en relation till har effektiviserats, förbÀttrats och förskönats efter samtidens rÄdande ideal. För producenter kan produkt-utveckling ge upphov till effektiviserade och mer miljöanpassade tillverkningstekniker samt mindre ekonomiskt risktagande i förhÄllande till att lansera en helt ny produkt.Syftet med den hÀr rapporten Àr att pÄ ett undersökande och analyserande sÀtt beskriva begreppet produktutveckling över tid.

The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..

Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginÀr organisation. Intern marknadsföring i ett nÀtverk eller en imaginÀr organisation Àr komplicerad dÄ det inte bara Àr den egna personalen som skall nÄs utan Àven andra aktörer i nÀtverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel pÄ en imaginÀr organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit Àr att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjÀnsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest pÄtagligt i det svenska ÄterförsÀljarnÀtet..

When an organisation is going through a work of change, it is highly important that both management and employees has a healthy communication in order to make everybody feel involved. It is then important to be observant for both the managements and employees thoughts and ideas.This study has been performed on an upper secondary school which is performing a work of change. The change has divided the employees in three different groups. One, which thinks the change have evolved the organisation to something better. The second group of people means that it is preventing individual development of competence.