Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

This essay is about leadership in libraries within the academic world, i.e. leadership in research libraries. To place our survey in a context we begin the theoretical review with a chapter about organisation theory. We dont think its possible to separate the leader from the organisation so we wanted to describe the organisation and its effect on the leadership. The next theoretical section is about leadership research.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

The aim of this paper was to examine how social workers' comprehension of the need of financial aid exists in, and is influated by, the organisation they work in. To investigate this, we asked ourself questions concerning how the social worker view the way that the finicial aid-system and work surrounding it is formed, whether the social worker's understanding of the need of financial aid co-exists with the percieved common understanding of the work place (do the understandings coincide, do the social worker adjust his or her understanding or is it possible to have a separate understanding), whether the social worker feel that he or she have discretion to influence the organisation and how possible conflicts between different views are handled. We felt that a qualitative method would best help us answer these questions. We therefore interviewed seven social workers working in the same organisation. We then looked at our material from an organisational theory perspective, focusing on the individual in the organisation.We found that the social workers were socialised into the organisation and adapted the norms and values that existed there.

Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska anvÀndas vid förÀndringar. Detta gÀller i synnerhet förÀndringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner pÄ en förÀndring och pÄ införande av ny teknik Àr olika frÄn person till person, frÄn organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillÀmpas om en förÀndring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · VÀcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gÄng.