Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

The purpose of this thesis has been to explore the topic of business simulation from a theoretical foundation in social constructivism and theories concerning leadership as the management of meaning. The most important findings are that business simulation can be used for strategical leadership by management to create a common vision in the organisation members, which affects their perception of the business and the decisions and actions they make, which in turn can lead to a more efficient organisation that becomes better at meeting set goals. This can be viewed in different ways from different theoretical viewpoints: as inducing targeted changes in mental models to create changes in decision making and actions; as a secondary socialization process where the vision of management is externalized as a business simulation that is in turn internalized by the organisation members that participate in the business simulation, or as a way to frame and define the reality of the organisational members which creates a shared reference point against which a feeling of organisation and direction can emerge. In the future, business simulations may become increasingly used by organizations to create a common vision or to communicate a new decision to the organization members..

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med denna studie Àr att belysa och analysera hur pedagoger i Är tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka detta med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr urvalet bestÄr av sex lÀrare i Är tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lÀrandeteorier. Resultatet i vÄr studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering Àr stor bland lÀrarna. Respondenternas förestÀllningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssÀtt dÀr undervisningsformen varieras, dÀr enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..