Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

The forest owner cooperative has observed difficulties with keeping women as forest advisers/ buyers. This is a problem because the organisation wish to have both men?s and women?s qualifications. The organisation?s purpose in their equality and multiplicity plan is to increase the knowledge and awareness of equality and multiplicity, increase the credibility to the members and customers, and to be well prepared for the future need of qualifications. The purpose of this paper is to identify if there are any conditions that may limit female employees at this particular service.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

Konflikter Ă€r idag ett normalt inslag i vĂ„ra liv bĂ„de hemma, pĂ„ arbetet och pĂ„ fritiden och anledningarna kan vara mĂ„nga. VĂ„rt förhĂ„llande till konflikter Ă€r ofta dubbelbottnat. Vi bĂ„de skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ‱ Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ‱ Vilka synsĂ€tt och tankegĂ„ngar har ledare angĂ„ende konflikt? ‱ Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Ă€r att ledarna behöver en förstĂ€rkt sjĂ€lvkĂ€nsla och fortlöpande kunskaper angĂ„ende konflikter.

Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.