Sök:

Sökresultat:

342 Uppsatser om Organ- och vävnadsdonation - Sida 21 av 23

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

Canine herpesvirus-1 : effekter pÄ avelshundar och deras avkommor

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) Àr det herpesvirus som Àr specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. NÀr den akuta infektionen Àr över gÄr viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus frÀmst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan fÄ infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur viruset pÄverkar individer i olika Äldrar, sjukdomens effekter pÄ hundaveln och lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lÀttare luftvÀgsinfektion, ögoninflammation eller genitala förÀndringar.

Zoonosrisker i djurparker vid nÀrkontakt mellan djur och besökare

MÄnga djurparker erbjuder nÀrkontakt med djur. Det kan innebÀra att besökarna tillÄts klappa traditionella husdjur eller gÄ in till mer exotiska djur i anlÀggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det hÀr kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel pÄ denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar dÀr smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförÀndringar, dÄ jag förutsÀtter att de kommer under behandling istÀllet för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar Àr ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fÄglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret frÄn nÀshÄlan och via feces.

Fumonisin B1 : toxiska effekter och verkningsmekanismer för toxicitet

Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela vÀrlden pÄ framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mÀngd olika djurslag. De mest specifika Àr leukoencefalomalaci hos hÀst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men Àven skador i lever, njurar och hjÀrt-kÀrlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den hÀr uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanstÀlla information om fumonisins verkningsmekanismer ? bÄde bekrÀftade och mer osÀkra sÄdana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och Àven ta upp diagnosticering, vilken dos som krÀvs för att orsaka sjukdom samt jÀmföra de rekommenderade grÀnsvÀrden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.

Förtroende för svenskt nÀringsliv

Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att fĂ„ för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vĂ„r uppsats tillĂ€mpat en samhĂ€llsvetenskaplig ansats och vĂ„r undersökning prĂ€glas av ett fenomenologiskt tankesĂ€tt. Det senare kĂ€nnetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhĂ„lls. Även om vi delvis anvĂ€nt oss av befintlig teori har vĂ„r undersökning till stor del baserat sig pĂ„ egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare anvĂ€nder vi oss av en kvalitativ metod, dĂ„ denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig pĂ„ att skapa sig en djupare förstĂ„else för det studerade fenomenet.

En studie om insatser för att förebygga bokföringsbrott

Med ett belopp pÄ ca 130 miljarder kronor per Är i oredovisade intÀkter och en sÄ stor pÄverkan pÄ samhÀllet gör sig ekobrott och dÀrmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. DÄ endast vinst Àr i syfte, gör mÄnga allt för att tjÀna sÄ mycket de bara kan. Detta medför dÄ att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestÀmmelserna. PÄ sÄ sÀtt uppstÄr det en obalans mellan dessa som i slutÀndan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.En central frÄga som uppstÄr vid ÄsidosÀttande av bestÀmmelserna Àr om det finns tillrÀckliga skÀl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger nÀr det inte gÄr att bedöma företagets resultat eller stÀllning med ledning av bokföringen.

Echinococcus multilocularis immunomodulatory strategies in the intermediate host

Echinococcus multilocularis Ă€r en helmint med indirekt livscykel. Parasiten lever i tarmen pĂ„ sin huvudvĂ€rd, framför allt rĂ€v, som utsöndrar Ă€gg med faeces. Äggen tas upp av en mellanvĂ€rd, migrerar till levern och utvecklas dĂ€r till ett larvstadium kallat metacestod. MellanvĂ€rdar Ă€r framför allt vilda smĂ„gnagare, men Ă€ven andra djur inklusive mĂ€nniskor kan infekteras. Hos mellanvĂ€rden ger E. multilocularis upphov till en sjukdom kallad alveolĂ€r echinococcos.

Sjöfart, kyltransport och framtiden hÄllbara sjöfart.

AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundlÀggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur anvÀndandet av olja som huvudsaklig energikÀlla tillframdrivning kommer att förÀndras i framtiden. Sjöfart Àr en global marknad som Àr hÄrtkonkurrensutsatt. Stora delar av vÀrldens försörjning av rÄolja, oljeprodukter, mat, stÄl och andralivsnödvÀndiga rÄvaror och förÀdlade produkter sÀkerstÀlls m.h.a. sjöfarten. För att faststÀlla att sÀkerhetenÀr acceptabel pÄ denna marknad sÄ finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla lÀnder med intresse isjöfart.

Goodwill - i stÀndig förÀndring

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.

SÄ sÀljer man vÀlgörenhet : om PR, opinionsbildning och lobbying i ideella organisationer

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och pÄverkansarbete mot allmÀnheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, gÄr tillvÀga för att pÄverka ett politiskt beslut eller skapa uppmÀrksamhet för sina frÄgor. Jag ville ocksÄ se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, RÀdda Barnen, LÀkare utan GrÀnser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna pÄpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville pÄverka politiska beslut.

Orsaker till problem med skal-fasthet hos matpotatis

Idag stÀlls stora krav pÄ matpotatisen utseende. Att förbÀttra skalfinishen Àr mÄnga gÄnger önskvÀrt för matpotatisodlaren. En försÀmring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmÀrksammats av Lars Bolin, VD pÄ Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och dÀrigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom omrÄdet Àr förhoppningen att minska problem med skalhÄllfasthet. MÄlsÀttningen Àr att hitta metoder som ger potatisen ett bra hÄllfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.

Jag gör alltsÄ blir jag - en studie om rektors strategi kring organisation

Syfte: Syftet med studien Àr att nÄ ökad kunskap om organisationen pÄ 6/7-9skolor och om hur rektorer pÄ 6/7-9skolor pÄ ett strategiskt sÀtt anvÀnder organisationen för att förverkliga lÀroplanens skrivning om vad lÀrare ska göra vad det gÀller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebÀr att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten Àr inte objektivt beskrivbar utan beror pÄ vilket perspektiv man ser genom. I den hÀr studien har rektorernas perspektiv pÄ organisationen analyserats. Jag har Àven utgÄtt frÄn att rektorerna handlar rationellt i förhÄllande till mÄl och vÀrderingar utifrÄn sin kunskap, erfarenhet och skolans vÀrdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lÀrande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har anvÀnts vid intervjuer av sex rektorer.

Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill

Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.

Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill

Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->