Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på djur i alla åldrar, men djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ är olika känsliga.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Andelen lantbruk med inriktning på stora betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som används ses över. Det här arbetet är gjort i ett försök att utreda om hästen kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda på det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och häst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur på ett säkert sätt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrån södra Sverige och gårdsbesöken genomfördes i Skåne.

Det finns fem fredade rovdjur i Sverige: björn, varg, lo, järv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa djur i landet och rovdjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan människor och de stora rovdjuren är rovdjurens predation på våra tamdjur. Antalet angrepp på tamdjur har ökat från 1997 och framåt med viss årsvariation. Det är varg och lo som står för flest förlorade djur. Skadorna vid ett rovdjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för människan. Djurens roll som sällskapsdjur i dagens samhälle har varit som familjemedlem, kamrat och sällskap. Sällskapsdjuren har också flera positiva effekter på människans hälsa och välbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan på människor i svåra situationer och på människor med särskilda behov. Sällskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kärleksfulla och därför har djur använts inom vård och rehabilitering. En växande mängd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha värdefulla effekter på människan och främjar individens hälsa och välbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo.

Tidigare forskning har påvisat att olika former av djurterapi är effektiva terapiformer för både barn och vuxna med olika psykiska hälsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, så kallade djurassisterande aktiviteter påverkar depressiva besvär och positiv affekt hos äldre på servicehus, samt om det förekommer någon skillnad i dessa mått beroende på om de äldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionärer, uppdelade genom randomisering i två grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen träffa två hundar medan kontrollgruppen träffade en utåtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvär mättes före och efter interventionen.

Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

Salmonella är en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos människa och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella är i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till människor samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen på salmonellos hos katt varierar stort, från gastroenterit med symtom som feber, kräkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fåglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. Då prevalensen bland katter varierar beroende på undersökning krävs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar på omständigheter som starkt tyder på att en zoonotisk potential föreligger. Fall där Salmonella-smitta har gått från katt till människa redovisas också.