Syftet med studien Àr att öka kunskapen om elevers förstÄelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som pÄverkar förstÄelsen av dokumenten. Forskningsansatsen Àr starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgÄr dels frÄn analys av intervjuer av elever i Är tvÄ och dels frÄn dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa bÄda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som stÄr för Elevers FörstÄelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstÄr omdömena pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörstÄelsen pÄverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekrÀftelse samt deras sprÄkliga förmÄga.

Manöverkrigsföring Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för att undvika motstÄndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jÀmna ut styrkeförhÄllandena pÄ slagfÀltet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori pÄ IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militÀrstrategiska doktrinen. Undersökningen har anvÀnt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin pÄ.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har pÄ senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen anvÀnds som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men Àven stÀrka sitt personliga varumÀrke. Carl Bildt Àr som första svenska utrikesminister pÄ Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur han anvÀnder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga anvÀndare.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberÀttelse. Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. PrimÀrdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frÄgestÀllningen tas utgÄngspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter frÄn var och en av intressegrupperna samt med revisorer.

Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.

Syfte: VĂ„rt huvudsyfte med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jĂ€mförelsestörande. Vi analyserar och utvĂ€rderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. VĂ„rt delsyfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring jĂ€mförelsestörande poster sĂ„ att den som lĂ€ser företagens Ă„rsredovisningar förstĂ„r bakgrunden med dessa.Metod: Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag pĂ„ Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en förestĂ€llningsram utifrĂ„n IASB regelverk. Övrig teori berör engĂ„ngsposter och omstruktureringskostnader samt deras pĂ„verkan pĂ„ redovisningen.Empiri: I empirin sammanstĂ€ller vi material som erhĂ„llits genom intervjuer med företag i studien.

Syftet med studien Àr att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förstÄelse för hur samhÀllet bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten Àr att se om omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgÄngspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stÀmplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre anvÀnder sig av multimediala verktyg för att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Vi vill ocksÄ fÄ kÀnnedom om varför de anvÀnder sig av multimedia samt deras attityder till anvÀndandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilken syn har lÀarna pÄmultimediala verktyg fö sprÄutveckling?? Hur anvÀder lÀarna multimediala verktyg fö att frÀja elevernas sprÄutveckling?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vÄr studie. Detta metodval gjorde vi för att fÄ en djupare uppfattning om lÀrarnas anvÀndande och attityder till multimediala verktyg.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mÀklarna pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle att arbeta. Vi har avgrÀnsat oss till enbart FastighetsbyrÄn i GÀvle eftersom Àmnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant nÀr man jÀmför arbetare som arbetar pÄ samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillÀmpa besökintervjuer dÄ vi fÄr en tvÄvÀgskommunikation, genom detta sÀtt fÄr vi mer uttömmande svar. Vi har Àven valt inriktningen hermeneutik och deduktion dÄ dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mÀklare pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle för att fÄ reda pÄ vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har anvÀnt oss av Àr utvecklade av respekterade och erkÀnda forskare som byggt sina teorier frÀmst pÄ att individen ifrÄga bör ha de viktigaste behoven tillfredstÀllda. Först dÄ dessa behov Àr tillfredstÀllda kan motivationen framtrÀda.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.