Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mÄn detta pÄverkar honom.Eftersom vi inte fann nÄgon passande teori beslöt vi oss för att skapa vÄr egen. Denna teori utgÄr frÄn egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjÀlp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de pÄverkar revisorns val. De fem hypoteserna Àr: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. DÄ vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre lÀnder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jÀmförelser mellan revisorer frÄn dessa lÀnder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vÄr teori var korrekt samlade vi in primÀrdata och sekundÀrdata. PrimÀrdatan bestÄr av svaren vi fick pÄ vÄra e-postenkÀter medan sekundÀrdatan innehÄller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.UtifrÄn analyser pÄ dessa data drog vi slutsatsen att vÄr teori inte var korrekt fullt ut dÄ hypoteserna legala och stabilitet ej pÄverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utstrÀckning som vi antog.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat vÄldshandlingar övertid. Det som vi undersökt Àr om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av vÄldshandlingar. Vi har utgÄtt frÄn fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar Àr ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravÄldshandlingar. Vi har anvÀnt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hÀmtade frÄn Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benÀmnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrÄn det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Syftet med studien Àr att belysa den osynliga, skapande delen av matematikÀmnet i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med inspiration frÄn ansatsen grounded theory, GT, och bestÄr av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, dÀr den empiriska studien grundar sig pÄ intervjuer med elever i Är 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken vÀl, och att det ur deras beskrivningar gÄr att lÀsa ut tre olika nivÄer av skapande förmÄga i Àmnet. Att ha skapande förmÄga i matematik innebÀr att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förstÄelse och agera utifrÄn det i problemlösningsfasen och c) att den lÀrande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vÀgar framÄt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stÀmmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken ocksÄ innefattar de tre nivÄerna av skapande förmÄga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmÄga sker som en rundgÄng mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..

Vi har gjort en studie vars syfte Àr att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lÀrare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frÄgestÀllningen "Vad har lÀrare för instÀllning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frÄgestÀllningen har vi undersökt hur lÀrare ser pÄ de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn pÄ de högpresterande eleverna förÀndrats under deras yrkesverksamma Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lÀrare pÄ Ätta olika skolor. LÀrarna har varit verksamma i antingen minst 15 Är eller i högst fem Är.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Karl Marx teori om hur vÀrde övergÄr till pris samt redogöra för kritiken av denna. Att redogöra för och dra slutsatser av TSSI, vilka i sin tur hÀvdar att beroende pÄ hur Marx lÀses kan omvandlingen mellan vÀrde och pris ses som konsekvent..

Uppsatsen undersöker utifrÄn Tillys (2000) teori om bestÀndig ojÀmlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien Àr kvalitativ och metoderna observation och intervju har anvÀnts..

Studien baseras pÄ en kvantitativ metod med starka kvalitativa inslag. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av ekonomisk teori och ekonometriska modeller försöka bestÀmma efterfrÄgeelasticiteten pÄ Internetpokermarknaden. Vi har i studien utgÄtt frÄn att efterfrÄgefunktionen pÄ Internetpokermarknaden Àr en konstant elastisk nyttofunktion. DÄ priset i Internetpoker Àr en komplicerad variabel att skatta konstruerade vi en prisformel. För att kunna vikta de olika variablerna som ingick i prisdefinitionen genomförde vi en surveyundersökning.

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

Svenska konsumenter efterfrÄgar allt mer mat med fler mervÀrden som exempelvis svenska nÀrproducerade produkter. Konkurrensen pÄ matmarknaden Àr stor, vilket innebÀr att mÄnga lantbrukare vÀljer mellan att satsa pÄ stordriftsfördelar med lÄga kostnader eller att diversifiera produktionen och dÀrmed kunna sÀlja produkter till ett högre pris. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa förstÄelse för hur tre entreprenöriella landsbygdsföretag i östra SkÄne anvÀnder sina resurser strategiskt och utvecklar dem till nÄgot unikt via vidareförÀdling. Teorin baserar sig pÄ en litteraturgenomgÄng kring begreppen entreprenörskap, resursbaserad teori och entreprenöriella strategier. Den empiriska studien bestÄr av en fallstudie med tre företag i östra SkÄne dÀr kvalitativa intervjuer har genomförts med en företagsledaren för varje företag. Inom entreprenöriella företag Àr det inte sÀkert att ledarna agerar strategiskt. Men genom att anvÀnda begreppet entreprenöriella strategier menar vi att en entreprenör som stÀndigt utvecklar sina resurser agerar strategiskt. Studien visar hur resurser och vidareutveckling av dessa kan spela stor roll för företags etablering, utveckling och existens..