Det hÀr Àr en uppsats om svenskt jÀmstÀlldhetsarbete. Under lÄng tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mÄl. Ett av de viktigaste mÄlen idag handlar om jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av Mills problemuppdelning i allmÀnna problem och personliga bekymmer analysera förÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige och huruvida förÀldraförsÀkringen kan leda till ökad jÀmstÀlldhet.Vi har anvÀnt oss av Tillys teori om kategoriell ojÀmlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmÀnna problem och personliga bekymmer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om förÀldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till Àr att förÀldraförsÀkringen Àr ett medel för att lösa ett allmÀnt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos förÀldrarna.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Det Àr en nödvÀndighet att aktivt anvÀnda sig av sin empatiförmÄga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes kÀnslor.Empati Àr dÀrför en förutsÀttning för att kunna ge klienten den hjÀlp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berÀttelser om traumatiska hÀndelser leda till attsamtalsrÄdgivaren tÀnjer sig lÀngre Àn vad som Àr nyttigt och till slut inte orkar slÀppa innÄgon mer drabbad mÀnniska.I denna studie undersöks vad det Àr som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svÄra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar pÄ syftesfrÄgan: Engagemang vÀcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk nÀrhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprÀtthÄller engagemanget..

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att redan vid tidig Älder predicerasenare lÀsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmÄgor, RAN och vokabulÀr vid 4Ärs Älder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive lÀsförstÄelse vid slutet avÄrskurs 1. Hypotesen Àr att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulÀr Àr en betydelsefull del för lÀsförstÄelseoch sprÄkförstÄelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs frÀmst av lÀsteorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar lÀsning med utgÄngspunkt i tvÄ aspekter, avkodning ochförstÄelse. Ytterligare en bÀrande teori för studien Àr en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen anvÀnds kvantitativ data.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur fyra lÀrare i trÀ- och metallslöjd ser pÄ Àmnesövergripande arbete och hur de arbetar Àmnesövergripande i praktiken. Vi har genom vÄra frÄgestÀllningar tagit reda pÄ hur de intervjuade trÀslöjdslÀrarna resonerar kring möjligheten att ingÄ i ett samarbete med andra Àmnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels anvÀnt forskning som berör slöjdÀmnet men ocksÄ anvÀnt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fÀltet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktÀr som metod för att nÄ fram till vÄrt resultat.

NÀr Skolinspektionen granskade skolors arbete med vÀrdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor prÀglades av en trygg miljö men att eleverna dÀr kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna Äsikter som stred mot vÀrdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den hÀr studien. Syftet Àr att bidra med kunskap om hur lÀrare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med vÀrdegrund med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar pÄ forksningsfrÄgorna: Hur kopplar lÀrare vÀrdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lÀrare vÀrdegrundsarbete med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lÀrarnas förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lÀrare som undervisar pÄ en svensk utlandskola, tar sin utgÄngspunkt i kritisk mÄngkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Fler mÀnniskor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt vÀlbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstÄ vad andlighet egentligen Àr och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvÀrlden. En fenomenologisk ansats anvÀnds för detta ÀndamÄl. För att förstÄ fenomenet djupare anvÀnds teori hÀmtad frÄn fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrÄn den fenomenologiska EPP-metoden.

Botswana anses vara en fungerande demokrati. Landet omnÀmns ofta som Afrikas mirakel. Vi har valt att utifrÄn Robert Dahls teori om polyarki granska och belysa Botswanas demokratiska brister. Som komplement till Dahls teori anvÀnds Àven Andreas Schedlers sju kriterier för demokratiska val.Det resultat som presenteras genom tillÀmpning av dessa teorier visar att det rÄder klara brister i Botswanas demokratisering. Analysdelen av arbetet belyser de problem som finns inom politiska rÀttigheter, sÄsom medborgarskapsrÀttigheter, mötesfrihet samt Äsikts- och yttrandefrihet.

 Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn pÄ e-mobbning. Den syftar Àven till att titta pÄ e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker pÄ Internet. Fokus pÄ just e-mobbning bedömdes som lÀmplig dÄ det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som anvÀndes för att ta sig an forskningsomrÄdet Àr grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta dÄ förutsÀttningslöshet för omrÄdet antogs.

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

AbstraktVi har i denna studie haft ambitionen att nÀrma oss en förstÄelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina Àldre nÀrstÄende, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och vÀrderingar. Syftet har ocksÄ varit att försöka förstÄ motivet till varför personer med invandrarbakgrund vÄrdar sina nÀrstÄende. Till sist har vi Àven strÀvat att fÄ kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjÀlpa dem med i deras vardagssituation. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvÄrdare? Vilka faktorer pÄverkar valet att bli anhörigvÄrdare? Hur upplever anhörigvÄrdaren den offentliga sektorn? I vÄr studie Àr det den anhörige som Àr i fokus.

Detta examensarbete behandlar Àmnena molnteknik och IT-stöd för kundarbetet i nystartade företag och har frÀmst utförts Ät en extern bestÀllare, företaget Approdites AB. Företaget önskade information och rekommendationer gÀllande potentiella tjÀnster för IT-stöd som de skulle kunna anvÀnda sig av i sitt arbeta med kunderna. Examensarbetet resulterar i dels en akademisk rapport bestÄende av bland annat teori, metod och tidigare forskning, dels en rapport/förundersökning innehÄllande rekommendationer om tjÀnster, samt riktlinjer Ät företaget gÀllande de aktuella omrÄdena. De bÄda rapporterna syftar till att förse företaget Approdites med relevant information om omrÄdena i stort, samt ge förslag pÄ tjÀnster som kan passa deras verksamhet. I den akademiska rapporten redogörs för hur grunden till rapporten med teori, metoder och andra viktiga omrÄden lades..

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. OmvÀrldens bild av den afrikanskakontinenten prÀglas av inbördeskrig, svÀlt, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 dÄ ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jÀmförelse med denkosmopolitik som Kaldor föresprÄkar som den systembild som krÀvs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig pÄ externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under stÀndig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..