Huvudprincipen inom avtalsrätt är avtalsfrihet. En frihet att själv bestämma om man vill ingå avtal, med vem och hur avtalet skall utformas. Ett av undantagen från denna huvudprincip är kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt är ett tvång att ingå avtal trots brist på egen vilja. Kontraheringsplikt finns reglerad på olika rättsområden och är ett skydd för den beroende parten i ett avtalsförhållande.

Swedish contract law is based on the main principle of freedom of contract, which means that a contract is built on a voluntary agreement of both parties. There are exceptions from the principle of freedom of contract. In some instances a party is obliged to contract (kontraheringsplikt), which also is the subject for this paper. Kontraheringsplikt can be described as an obligation for one of the parts in a relation to come to an agreement under normal circumstances with everyone who ask for it. The cases of kontraheringsplikt are rather different.

Målet med denna uppsats var att presentera huvudregeln om avtalsfrihet samt undantaget kontraheringsplikt, vad detta innebär och i vilka situationer en sådan plikt föreligger. Vidare har kontraheringspliktens motiv behandlats samt frågan om det förekommer en Oreglerad kontraheringsplikt utformad som en allmän princip. Vid författandet av uppsatsen har lag, förarbeten och doktrin använts, även rättspraxis har använts i den mån det funnits lämpliga fall. Avtalsfrihet innebär att individen är fri att bestämma om denne vill ingå avtal, med vem och om vad. Kontraheringsplikt begränsar avtalsfriheten och innebär en skyldighet att ingå avtal.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Den nya försäkringsavtalslagen (NFAL) träder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften är att stärka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebär ett tvång för försäkringsbolagen att ingå avtal med den som önskar en försäkring. Ett försäkringsbolag skall sålunda inte kunna neka en ansökan om försäkring om det inte föreligger ?särskilda skäl?.

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingå avtal med en gasleverantör på marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall då gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestämmelsen har dock gasleverantörerna på marknaden ingen skyldighet att ingå avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrätten är en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebär en rätt för individer att på egen hand avgöra huruvida avtal ska ingås, med vem avtal ska ingås och på vilka villkor.

Socialförsäkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försäkringar har ökat. När den nya försäkringsavtalslagen trädde ikraft år 2005 infördes en lagstadgad rätt till individuell personförsäkring som avsåg skydda särskilt utsatta grupper såsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. Frågan är om denna föreställning om en ovillkorlig kontraheringsplikt är riktig. I förarbetena anges att det inte kan krävas att försäkringsbolagen frångår den försäkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frångå sin egen praxis. Enligt lagen ges försäkringsbolagen en möjlighet att neka försäkring om särskilda skäl föreligger.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen.

Sammanfattning Ett privat försäkringsavtal ses som både en social och ekonomisk trygghet utifall någon oväntad, ogynnsam händelse som omfattas av försäkringsavtalet skulle inträffa. Att kunna teckna ett sådant privat försäkringsavtal är därför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en så kallad kontraheringsplikt för försäkringsgivare vid försäkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebär att en konsument inte får nekas att teckna en försäkring om det inte finns särskilda skäl för ett sådant nekande. Uppsatsen utgår från bestämmelsen om försäkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsäkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utländska aktörer, vilka verkar på en oreglerad marknad,agerar genom att utveckla och förändra sin strategi, kan behålla sina marknadsandelar..

Förändringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. Förändringsprocessen visar prov på att ha att ha varit relativt oreglerad, men ändå lämplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner på en verkställande nivå vilket visar indikationer på att ha ställt den förväntade förändringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det är svårt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförändringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..

Rörelseförvärv som sker i flera steg, så kallade successiva förvärv reglerades tidigare enligtRedovisningsrådets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersätta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvärv då förvärvaren erhåller och inte dåförvärvaren redan innehar bestämmande inflytande. Reglering gällande successiva förvärv avdenna karaktär kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med ändrade IAS27R som förväntas ersätta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsåledes en unik situation i redovisningen i väntan på kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvärv av denna karaktär sätts i redovisningssituation utan vägledning.Eftersom nuvarande gällande regelverk inte behandlar successiva förvärv av denna art är detsåledes upp till företagen själva att välja hur de vill redovisa.