Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar skift. Oregelbundna sömntider kan påverka människan negativt då människan fungerar bäst i dagsljus.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur röntgensjuksköterskan påverkas av att arbeta oregelbundna skift och natt samt vilka faktorer som spelar in.Metod: En litteraturstudie gjordes med elva artiklar om skiftarbete och sjuksköterskor då inget gick att finna om röntgensjuksköterskor.Resultat: Sjuksköterskors hälsa, sömn och fritid påverkades av treskiftsarbete. Att arbeta natt och frekvensen av nattskift gav störst negativ inverkan på sömn och psykisk hälsa. Ledighet efter nattskift minskade denna inverkan.Diskussion: Om man har möjlighet att lägga sitt eget schema bör man rotera framåt och vara ledig efter nattskift. Mår man dåligt av att arbeta treskift är en lösning att sluta arbeta natt.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur arbetstiderna påverkar oss på vår fritid, i vårt arbete, vår sömn och vår motivation att gå till arbetet. Det empiriska underlaget består av tio intervjuer och resultaten visar att de flesta anser att den bästa tiden att arbeta är dagtid. Intervjupersonerna hade tankar om hur arbetstiderna påverkar dem i arbete och under deras fritid. De upplever att när de arbetar dagtid hinner de träna och umgås med vänner efter jobbet i större utsträckning än när de arbetar natt- eller eftermiddagsskift. Oregelbundna arbetstider leder till att det blir svårt att engagera sig i regelbundna fritidsaktiviteter.

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har Oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Nya krav ställs på dagens åkerier och förare. Hårdare kontroller eftersträvas på hur länge en förare får köra, hur lång rast och sömn han eller hon måste ha. I dagsläget finns inget mobilt system eller mobil mjukvara för att kunna hantera de kraven på tidrapportering inom transportbranschen. Tidrapportering inom åkeribranschen sker oftast genom att föraren håller kontroll på sina arbetstider själv på ett pappersformulär eller liknande. Sedan förs dessa in manuellt i någon form av lönesystem.

Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning jobbar på udda arbetstider. Deltagare var 93 personer som arbetar skift eller enbart natt på två arbetsplatser (vård & omsorg och industri) i Svedala kommun i Skåne. Datainsamlingen skedde i form av en enkät och fotografering av natthuvudmål. Vårt syfte var att ta reda på och fotografera vad nattarbetande äter under natten som sitt huvudmål när de jobbar, om de får kostråd samt om de skulle vara intresserade av att ta del av sådan information. I resultatet redovisas de olika beskrivningskategorierna som vi analyserade måltiderna efter i form av en tabell.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Time care är ett datorbaserat schemaläggningsprogram som tar hänsyn till både arbetsgivare och de anställdas individuella önskemål angående arbetstider. Utgående från den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemål om arbetstider inför en given schemaperiod. Det är också möjligt att lägga veto för tider då man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare får en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus på denna uppsats kommer att ligga på vad denna organisationsförändring (TimeCare) medför på personal och arbetsgivare i fråga om flexibilitet och effektivitet.

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara större än utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka äldre sjuksköterskors inställning till ålderspension, vilka faktorer som påverkar deras beslut till pension och vad som krävs för en förskjuten ålderspension. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse och ett underlag till Umeå kommuns arbete med äldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva äldre sjuksköterskor har vi fått förståelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes på ett särskilt boende i en norrländsk kommun. För att uppnå syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktär och frågeställningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestämmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns när det gäller karriär och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte är arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vårdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrågorna har använts.

Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ?förbrukad tid?.