Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; Ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i någragymnasisters attityder till skrivande i skolan jämfört med skrivande påegna bloggar. Undersökningen bygger på en textanalys av material frånbloggar och essäer skrivna 2011 av fyra flickor som går tredje året pågymnasiet. I materialet ingår även intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen används Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen används föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmän, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; Ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, Ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet.

Internet är en naturlig plats för människor att uttrycka sig på, både i privata och politiska syften. Det är vanligt att diskutera omstridda ämnen på sociala medier och diskussioner har en tendens att bli grova.Syftet med denna studie är att undersöka hur en diskussion om ett kontroversiellt ämne ? EU-migranter och rasism - ser ut i en Facebooktråd i en lokal Facebookgrupp för att se vilken slags offentlighet som råder och undersöka deltagarnas perspektiv av diskussionen i tråden. Ändamålet med studien är att se vilka mönster som återfinns i diskussionen. Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat Facebooktråden.

Forskningsfråga:Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google?Syfte:Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras:- Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick?- Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas?Metod:Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp.

I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket Ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

I denna studie ställs följande frågor; hur resonerar lärare kring valet av terminologi i sin sångundervisning, hur uppfattar elever sina lärares instruktioner samt huruvida styrdokumenten påverkar lärarens val av terminologi? Syftet är att undersöka hur sånglärares terminologi påverkar elevens förståelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sånglärare som arbetar på musik- och dansskola, två sånglärare som arbetar på musikhögskola och fyra elever som läser sångkurser på gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lärarna i stor utsträckning anpassar Ordval efter elevens behov och ålder. Lärarens egen bakgrund utifrån hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrån spelar också in i hur de använder termerna. Alla lärare är eniga om att ju äldre eleverna blir och ju längre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt språk används i undervisningen.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, Ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Klädesborste eller skohorn? En språklig och innehållslig jämförelse av Jan Guillous Ondskan i vanlig och lättläst version.I denna uppsats görs en språklig och innehållsmässig jämförelse mellan två versioner av Jan Guillous bok Ondskan, dels originalversionen, dels en version som är bearbetad för att vara lättläst.I uppsatsen ges först en bakgrund till den svenska produktionen av böcker som är speciellt tillrättalagda för att vara lätta att läsa. Dessa lättlästa böckerna har ibland kritiserats, då vissa människor anser att lättlästa bearbetningar av böcker förvandskar och förstör texterna. I uppsatsen undersöks om detta stämmer.De faktorer som jämförs i originalversionen och den lättlästa versionen är strykningar, perspektiv, ord och meningsbyggnad. I studien av strykningar undersöks vilka scener som strukits i den lättlästa versionen.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översätts till svenska. I en kontrastiv undersökning jämför jag en äldre översättning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översättning gjord av Nils Holmberg. Syftet är att, med hjälp av tidigare syntaxundersökningar av översättningar, jämföra hur två översättningar liknar/skiljer sig från varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger på form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fått namnet koordinationsfraser och är samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förändring av syntax mellan den tidigare och senare översättningen som jag kunde härleda till viljan att översätta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär.