Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i reklamtexter. Trots att reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om Ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters reklamspråk i reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion.

Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

I vår uppsats undersöker vi svenska tidningars framställning av två löperskor: Meraf Bahta och Abeba Aregawi. Vi har använt oss av teorierna National Sporting Heroes (NSH) och framing, detta för att få in den idrottsliga aspekten tillsammans med journalistiken. Vi har använt oss av både en mindre kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen koncentrerade vi oss på Ordval. I den kvantitativa innehållsanalysen undersökte vi bland annat artikelns vinkel och hur ofta löperskornas bakgrunder nämndes i artiklarna.

Syftet med denna studie var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vårdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. Många föräldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara många och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för föräldrarnas upplevelse och välmående var grundlig information och stöd till föräldrarna, givna av välutbildad och erfaren vårdpersonal och att de inte enbart såg till barnets missbildning utan även till barnets hälsa. Vid sjukhusvistelse borde vårdpersonalen uppmärksamma föräldrars eventuella behov av att få känna sig delaktiga i vården av sitt barn.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för år 7-9. Huvudfrågan är: - Vad skriver lärarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer två hjälp- eller delfrågor enligt följande formuleringar. - På vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen för eleven? - I vilken utsträckning kan man hävda att omdömena förhåller sig positiva och/eller framåtsyftande I min text har jag analyserat innehåll och kategoriserat hela eller delar av meningar hämtade från sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i år 7-9.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv.För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen.

I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.

SammanfattningTitel: ?Kan du leva på halva din lön? ? En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv? Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007 Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson Handledare: Anneli Linde _________________________________________________________________Definition av Ordval: Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s.Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta Ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan.Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer._________________________________________________________________Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden.Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk.Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög? och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats.Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler.Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap.Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag.Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ?Har du råd att leva på halva din lön?? är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli.  .

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser? I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens Ordval och modalitet.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.