Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt.

Med vår studie har vi som mening att studera några förskollärares uppfattningar kring den fysiska lärandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad är Förskollärarnas intentioner när de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrån barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling via hur rummen är möblerade samt materialtillgångens tillgänglighet är. Vår studie grundar sig på en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer används för att få underlag till studien, ifrån tre förskolor. Vår studie visade de olika Förskollärarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets hästinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande frågor har ställts: ? Vilken betydelse ansåg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för kroppsfysiken? ? Hade eleverna förstått att ridningen påverkades av deras fysiska hälsa? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan på hästen.

Samspel har stor betydelse för barnens språkutveckling. Jag ville ta reda på hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens språkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att använda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgång till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det ständigt med barnens språkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade språket. Språk är allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppsspråk, och andra sätt att göra sig förstådd med varandra.

Information är en avgörande resurs för företag i dagens högteknologiska informationssamhälle. Information och hur den hanteras är av central betydelse för ett företags framgång. Om informationen används på rätt sätt hjälper det företaget att uppnå sina syften och mål. Affärssystem är ett grundläggande verktyg för informationshantering och verksamhetsstyrning. Denna uppsats har som avsikt att undersöka affärssystemets betydelse hos ett företag.

The study concentrates on which significance the pre-school?s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children?s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature.

Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet.

Denna studie belyser några svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ambitionen är att fördjupa förståelsen av och få ökad insikt om betydelsefulla förutsättningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framställande av myndigheternas hierarkiska nivåer: ledarnivå, organisationsnivå och kontextnivå, skildras respektive nivås betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förståelse mellan de olika nivåerna, är av central betydelse beträffande realiserande av Barnkonventionen..

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Vi har valt att studera modersmålets betydelse eftersom Sverige under de senaste åren har blivit ett mångkulturellt land och pedagogerna kommer att möta många elever med rötter i andra länder. Denna studie syftar till att undersöka hur blivande och verksamma lärare med inriktning mot modersmål eller mot övriga ämnen ser på modersmål och andraspråk. I arbetet tar vi bland annat upp modersmåls-undervisningens historia, vad Skolverket har rapporterat de senaste decennierna om modersmål och om barns språkinlärning. Vi har arbetat utifrån en kvantitativ metod för att nå ut till ett stort antal respondenter. Medverkande i vår undersökning är totalt 86 personer, varav 24 modersmålslärare, 32 lärare i övriga ämnen och 30 lärarstudenter, som besvarat enkäter i en attitydundersökning.