Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

Patienter som akut insjuknar i hjärtinfarkt drabbas ofta av problem efteråt. Ett sätt att reducera dessa problem är att ge patienten en god och relevant information, in-dividuellt anpassad till den enskilde patienten. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka informationens betydelse för hjärtpatienter i det akuta skedet och i den tidiga rehabiliteringsprocessen. Litteraturöversikten ba-serades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: vilken betydelse har in- formation för patentens välbefinnande, vilken information vill patienten ha eller inte ha och vad är av betydelse hur informationen ges. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt som innebar systematisk sökning av lit-teratur i databaserna.

Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen på högstadiet. Min undersökning bygger på tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkäter med lärare och elever som är verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det är framförallt renodlade språklärare som lägger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. Språklärarna anser att den svenska grammatikens fördelar är dess metaspråk men också hjälpen som grammatiken kan ge eleverna när de läser främmande språk. Lärare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra språk.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

Studiens syfte är att få en större förståelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger på observationer från två avdelningar på två skilda förskolor. Vad kännetecknar barns lekmiljö på två skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsättningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att få svar på studiens frågor används observationer som metod. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och tar utgångspunkt i barns livsvärld.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärare resonerar kring vad som påverkar elevers och lärares motivation och om det finns några likheter mellan det som lärarna uttrycker betydelsefullt på elevnivå och lärarnivå. Arbetet försöker också söka svar på vad lärarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i så fall på vilka sätt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lärande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus på kollegialt lärande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien är en ett kvalitativt arbete och bygger på fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lärare på olika enheter.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmågan förändrades genom fördjupade studier i ämnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en årskurs åtta. Arbetet utfördes med hjälp av enkäter och fördjupade studier i ämnet. Resultatet visade att det delvis gick att förändra elevers frukostvanor..

Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras påverkan på emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vård respektive handel. Åtta regressions-analyser med data från sammanlagt 178 anställda visade att (1) inom vården har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten påverkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde påvisas för reappraisal. Skillnaderna tyder på att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad på skillnader mellan olika yrkesgrupper..

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.