Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  pÄ  förskolorna,  och  i  sÄ  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vÄr  studie   var  att   ta   reda   pÄ   anvÀndningen   av matematikmaterialet  pÄ  förskolor  som  arbetar  utifrÄn  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

Det Àr allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, Àr arean den begrÀnsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag anvÀn-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjÀlpmedel för att berÀkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att anvÀnda sÄ liten yta som möjligt. Studiens syfte har dÀrför varit att ta fram ett faktabaserat hjÀlpmedel som kan anvÀndas som beslutsunderlag. För att uppnÄ syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att anvÀnda sÄ liten area som möjligt och Àven kunna simulera förÀndringar.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HĂ€lsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poĂ€ng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; PedersĂ©n, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Ă€r omfattande och mĂ„nga forskare har kommit med förslag pĂ„ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fĂ„ som existerar Ă€r generella och tillĂ€mpas oavsett kontext. Detta sker Ă€ven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rĂ€ttvisande bild av ledarskapet dĂ„ det Ă€r en bransch som till stor del bygger pĂ„ relationer, Ă€r dynamisk samt bestĂ„r av komplexa system. Syfte: VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

Föreliggande rapport har tvÄ huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillÀgg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgrÀnsning i en byggnad eller en volym, talas det hÀr ocksÄ om RUMMET som en sökt förklaring av den utstrÀckning i rummet som vi med lÀngden pÄ vÄra sinnens kÀnselspröt tÀnks nÄ. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nÀsta del av rapporten tar plats, nÀmligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel Àr det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel frÄn ickebruk till bruk och dÀrmed ocksÄ frÄn rum till RUM..

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmÀns förestÀllningar om och attityder gentemot homosexuella mÀns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella förestÀllningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmÀssig kontext. Empirin bestÄr av intervjuer med fem mÀn inom denna klassmÀssiga kontext. Materialet har analyserats med hjÀlp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrÄn teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass frÄn bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fÀltet. Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berÀttelser, kanförmedla om den religiösa kontext dÀr de har sitt ursprung. Hur vÀl dessa bilder kantjÀna som hjÀlpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang Àr Àven en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet bestÄr av tvÄ bilder hÀmtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder anvÀnds en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av bÄde den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omstÀndigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och pÄ sÀtt Àven tjÀna som ett didaktiskt hjÀlpmedel..

Detta arbete undersöker ACT och stÀller frÄgan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestÄende av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehÄllsanalys för att fÄ en bred och aktuell bild av ACT i avseende pÄ teori, praxis och mÀnniskosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmÀnhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi Àr frÀmst bristen pÄ oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vÄgskÄlen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen pÄ mÀnniskan som ickedeterminerad.