Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Med denna uppsats har vi velat ta reda pÄ hur singlar över 30 Är upplever sitt singelskap samt hur de förhÄller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel Àr ett begrepp som inrymmer mÄnga olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla Àr över 30 Är och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fÄtt fram med hjÀlp av vÄr teoretiska utgÄngspunkt som berör modernitetens samhÀlle dÀr individen skapar sin sjÀlvidentitet och livsstil utifrÄn sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras instÀllning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vÄrt samhÀlle.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap för hemtjÀnstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrÄn aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjÀnstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrÄn teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden Àr central i mötet mellan hem­tjÀnstpersonal och kunder dÄ den inverkar pÄ nÀr och hur lÀnge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgÄ frÄn kundens behov och önskemÄl definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhÄllandet vÀxlar mellan hemtjÀnstpersonal och kund utifrÄn varje unikt om­sorgs­möte.

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ, beskriva och analysera förestÀllningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrÄn det sociala arbetets kontext. FörestÀllningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna anvÀnder nÀr de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjÀlps pÄ bÀsta sÀtt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har pÄverkat förestÀllningarna Àr: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (dÀr kollegor och klienter ingÄr) och forskningens inflytande pÄ förestÀllningarna. Studiens design Àr kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som Àr fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet Àr analyserat utifrÄn socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegÄngar och utifrÄn tidigare forskningsresultat.

Undersökningen kartlÀgger innehÄllet pÄ en latent och manifest nivÄ i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet Är 2014. FrÄgan Àr om avsÀndaren uppmanar till aktion och i sÄ fall, hur? PÄ vilket sÀtt framtonas respektive partiordförande? Och pÄ vilket sÀtt innehÄller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frÄgor? Fyra legitima strategier för valkampanjande pÄ Internet har anvÀnts och en kvantitativ innehÄllsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptÀckterna Àr att de bÄda partierna till största del anvÀnder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina vÀljare utan censurering och filtrering frÄn traditionell media.

VÀrmetransport Àr ett viktigt fysikaliskt fenomen med mÄnga olika industriella tillÀmpningar, till exempel vÀrmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för vÀrmetransport i strömmande eller stillastÄende fluider Àr konvektion. En bÀttre kunskap och förstÄelse för den bakomliggande fysiken skulle innebÀra att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhÄlla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En Ängturbin i ett kraftvÀrmeverk producerar elektricitet genom att vattenÄnga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenÄngan transporteras sedan frÄn turbinen i en rörledning för att anvÀndas till uppvÀrmning av processer i ett nÀrliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts pÄ rörledningen med överhettad vattenÄnga efter turbinen för att bestÀmma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen Àr beroende pÄ tryck och temperatur och med för dÄlig kunskap om temperaturfördelningen lÀngs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell stÀlldes upp med de energibalanser som verkar pÄ rörledningen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur musikundervisningen i Ärskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lÀrare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats Àr ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras pÄ textanalys, dÀrtill Àven en enkÀt till musiklÀrare i lÀnet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lÀrare i undersökningskommunens Äk6. Resultatet har dÀrmed delvis objektivt sÀkra data, men till största delen handlar det om en trovÀrdighet baserat pÄ koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framtrÀder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade lÀroplanen och lÀroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans förestÀllnings-vÀrld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen pÄ kunskap, lÀrande och mÀnniska har förÀndrats genom den nya skolpolitiken.

Vi hade en förestÀllning om att det ibland kan vara svÄrt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fÄngade vÄrt intresse och gjorde att vi nÀrmare ville studera tvÄ arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gÀllande effektivitet, tillit samt ledarskap. VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?UtifrÄn uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med de tvÄ utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes i de tvÄ arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.VÄrt resultat visar i huvudsak att det Àr anpassning efter situation och kontext, förmÄgan att frÄngÄ personliga intressen och istÀllet se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmÀrksamhet pÄ arbetsgruppens behov och önskemÄl, samt stöd genom tillgÀnglighet som Àr de ledarskapsfaktorer som kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

I uppsatsen undersöks Le Corbusiers L'Esprit Nouveaupaviljong pÄ ParisutstÀllningen 1925, som en utstÀllningspaviljong bland mÄnga andra. En historisk utblick bidrar till att bÀttre förstÄ det franska samhÀllet under 1920-talet och dÀrmed ocksÄ till att sÀtta in bÄde ParisutstÀllningen och L'Esprit Nouveaupaviljongen i en större kontext. ParisutstÀllningen kan rÀknas till samma tradition som de stora vÀrldsutstÀllningarna som hölls runt om i vÀrlden frÄn mitten pÄ 1800-talet varför ocksÄ de franska vÀrldsutstÀllningarna och utstÀllningsarkitektur i allmÀnhet studeras. Vidare beskrivs utstÀllningsomrÄdet liksom arkitekturen, bÄde den pÄ utstÀllningen dominerande stilen och den mindre representerade modernismen samt hur utstÀllningsarkitekturen, framförallt den moderna, diskuterades i pressen under samtiden.L'Esprit Nouveaupaviljongen beskrivs detaljerat, liksom dess placering pÄ utstÀllningsomrÄdet, samt hur den stilmÀssigt förhöll sig till den övriga utstÀllningsarkitekturen. Le Corbusiers texter, i första hand hÀmtade frÄn hans bok Vers une architecture, bidrar till att förstÄ vilka teoretiska stÀllningstaganden som ligger bakom byggnaden.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

I förskolan har matematiken varit olika framtrÀdande genom historien. Idag kan matematiken sÀgas vara i fokus, med stöd i bÄde lÀroplan och forskning. Studiens syfte Àr att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfÀllen i förskolans kontext. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framtrÀder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgÄngspunkter.