Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 Äringar förhÄller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhÄller sig till risker genom riskuppfattning och riskförstÄelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskomrÄdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansÄg det dÀrför vara intressant att Àven koppla in riskförstÄelse för att fÄ en djupare insikt i hur individer förhÄller sig till risk. DÄ detta begrepp Àven berör individens sociala interaktion samt kontext.

Söder om Goas partystrÀnder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början pÄ 1980-talet varit en trÀffpunkt för bÄde religiöst sökande vÀsterlÀnningar och indier som insett att de kan tjÀna pengar pÄ de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hÄl som den vÀsterlÀndska kulturen lÀmnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstÄr bland turister som lever lata dagar pÄ strÀnder dÀr allt Àr serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har sjÀlv sedan början av 2000-talet dÄ jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den vÀxande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Motstridiga mÄl och mÀnniskans medvetna eller omedvetna strÀvan efter bekvÀmlighet kan leda till problem nÀr företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mÄl. I ett företag dÀr arbetsmiljön prÀglas av stora sÀkerhetsrisker Àr chefers förmÄga att motivera till arbete i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med sÀkerhetsrisker Àr gruvbranschen. Syftet med denna studie Àr att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl. Studien har en deduktiv ansats dÀr mÄlsÀttningsteorin anvÀnds som utgÄngspunkt.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

Companies and organizations need to take care of their employees? creative ability. This report gives some examples of work situations that support or prevent creativity. The purpose with this report is to investigate the link between people at work and creativity.It was necessary to delimitate the area and decide which sources to be investigated and presented in the report. The main topic is on sources of creativity, but as more organizations seem to introduce efficiency thinking according to Börnfelt (2009), the interaction between efficiency and creativity is also presented.In this report theory is compared to industrial designers? opinions on creativity.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anstÀllda pÄ Företaget X. Enligt Self-Determination Theory rÄder ett samband mellan tillfredsstÀllelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och slÀktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. TillfredsstÀllelse av basbehoven frÀmjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehÄllande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkÀtundersökning med bÄde anstÀllda i ledande och icke-ledande position. EnkÀtens resultat visar att basbehoven Àr tillfredsstÀllda och att motivationstypen Àr av karaktÀren inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tilltrÀdesmöjligheter i betÀnkandet SOU2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. TilltrÀde ska inte förvÀxlas med reellt inflytandemen Àr en förutsÀttning för att organisationer ska kunna pÄverka politiskt beslutsfattande. Deberörda intresseorganisationernas tilltrÀde studeras i betÀnkandets fem nÀrvaroformer. Somteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras pÄ denempiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvÀgagÄngsÀttet innebÀr attutredningens processer spÄras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys ochmotivanalys.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumÀrket FjÀllrÀven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populÀra ryggsÀcksmodell KÄnken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar frÄn tre olika Är (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte Àr tvÄfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin Àr relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och ocksÄ om den Àr applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frÄgestÀllning, samt av tvÄ underfrÄgestÀllningar, vilka formulerades utifrÄn de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna anvÀnt olika ideologiska referenssystem för att differentiera KÄnken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen Àr att FjÀllrÀven har reproducerat ideologi genom tvÄ meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.