Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Ett plastobjekt, en filt, en textil pelare, en T-shirt och lite kakel Àr ett examensarbete dÀr jag undersöker hur jag som designer fungerar i en verklighetsnÀra kontext och inom en begrÀnsad tidsram. Jag har bett fem formgivare som jag beundrar att med helt fria hÀnder ge mig en brief var. Brieferna har jag sedan löst pÄ en vecka vardera. För att hÄlla tempot uppe och för att komma framÄt har jag anvÀnt mig av olika metoder och tekniker. Projekten omfattar allt ifrÄn rumsliga lösningar för offentlig miljö och produkter till kreationer mot kropp.

Syftet med detta examensarbetet Àr att ta fram en modell av ett segelinstÀllande system hos en segelbÄt. Detta för att stÀlla in storseglet hos bÄten per automatik. Anledningen till ett segelinstÀllande system kan vara att man vill hÄlla nere vikten hos bÄten dÄ manskap vÀger mer Àn systemet. Andra aspekter Àr att personer med segelbÄtar som saknar kunskaper, eller tycker det Àr besvÀrligt att stÀlla in seglen vid turer med bÄten, kan anvÀnda systemet för att underlÀtta seglingen. Man undviker dÄ att anvÀnda motorn pÄ segelbÄten och kan dÄ spara brÀnslekostnader.SegelinstÀllningen görs genom att en sensor mÀter varifrÄn vinden blÄser i förhÄllande till skrovet, samt efter vilken hastighet vinden har.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Tidigare forskning har visat pÄ ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna pÄ och varför Àr det sÄ? Hur kan dessa vÀrderingar förstÄs utifrÄn en samhÀllelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgÄ frÄn fokusomrÄden för att fÄ en öppen ansats till det behandlade Àmnet. För att erhÄlla den förstÄelse som efterstrÀvats har en kvalitativ ansats valts dÀr empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sÀtter ett högt vÀrde pÄ att kÀnna betydelsefullhet och att fÄ ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsÀttas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör lÀggas pÄ att fÄ en givande flexibilitet för sÄvÀl arbetstagare som arbetsgivare och pÄ att det finns en tydlighet i krav och förvÀntningar..

Den hÀr uppsatsen Àmnar svara pÄ frÄgan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gÀllande Àmnet Àr fokus för vÄr undersökning. Genom att anvÀnda teorier om genussystemets isÀrhÄllande, performativitet och maskulinitet faststÀller vi att maskuliniteten Àr förÀnderlig och dÀrmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning Àr kontext ? och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvÀgagÄngssÀtt hos pedagoger i förskolan nÀr de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som Àr betydelsefulla för arbetet med matematik för smÄ barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika smÄbarnsavdelningar pÄ tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua tvÄ pedagoger pÄ varje besökt avdelning och stÀlla frÄgor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och smÄ barns lÀrande. Vi har Àven anvÀnt oss av observationer som metod, vilket har gÄtt ut pÄ att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjÀlp av fotografering.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus pÄ de kvinnliga andrasprÄkseleverna. Avsikten var Àven att undersöka karaktÀren av klassrumsprat dÀr eleverna har socialiserats i skilda kulturer, dÀr sprÄket för instruktioner gavs pÄ svenska och dÀr uppmÀrksamheten i en sÄdan kontext fokuserades pÄ könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar frÄn vilka samtliga yttranden skrevs ner och fÀrgkodades för att tydliggöra det sprÄkliga utrymme som deltagarna anvÀnde. Resultatet visar att lÀraren stÄr för den största delen av talutrymmet.

Denna rapport undersöker krav, tagna frÄn ett ramverk för evaluering av CASE-verktyg i ett kontextuellt sammanhang, i tvÄ representativa CASE-verktyg. Ramverket utnyttjar en modell som föreslagits av Lundell och Lings för att extrahera bÄde krav och förvÀntningar som en organisation (www.it.volvo.com) hade pÄ vad ett CASE-verktyg Àr och kan utföra.Ramverket extraherar krav i ett organisationell kontext, dvs. utvÀrderingen utfördes innan verktyget som evaluerades anvÀndes i organisationen. Detta indikerar pÄ att kraven inte Àr knutna till ett specifikt verktyg, samt att CASE-verktyg inte sÀkert stödjer dessa krav.Resultatet för denna rapport Àr att viss semantisk förlust uppstod vid transformering av kod och modeller..