Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.

VÄr uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.VÄr frÄgestÀllning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har Àven försökt ringa in vÄra informanters syn pÄ skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".UtifrÄn 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika bestÄndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel dÀr vi behandlar konstruktivismens utgÄngspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del tvÄ som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstÄ och förklara vÄra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vÄr undersökning blev att vissa aspekter Äterkom som viktiga nÀr vÄra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig pÄ.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser pÄ betaljournalistik. Syftet Àr att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och vÀcka frÄgan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sÄdan paragraf 2007. En av de frÀmsta anledningarna till detta var att informationens trovÀrdighet kan ifrÄgasÀttas om pengar Àr inblandade.I studien anvÀnde vi oss av anonyma webbenkÀter som vi skickade till ett urval av journalister pÄ landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkÀten.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnÀrs budskap i ett specifikt verk. Det hÀvdas att vi baserar vÄra tolkningar pÄ vad vi till exempel har för utbildning och vad vÄra tidigare erfarenheter Àr. Det blir ett problem dÄ man mÄste stÀlla frÄgan: "Kan nÄgon annan Àn konstnÀren förstÄ konstnÀrens budskap?"Arbetet berör Àven vÄrt fysiska synsinne, vÄr perception och bildsemiotik. Bildsemiotik Àr lÀran om bilder, bilder som tecken och betydelse.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur revisorns roll och uppgift kan pÄverkas av förÀndringar i den sociala kontexten, och vad detta kan fÄ för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgÄr frÄn en fenomenologisk vetenskapsansats, dÄ det Àr ett fenomen som studeras. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap som inte var kÀnd förut, och dÀrav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen Àr huvudsakligen induktiv, men Àven abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgÄng av relevant litteratur för problemomrÄdet.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.

Phyllis Memorial Childrens Home and Academy Àr belÀget utanför Nakuru i vÀstra Kenya. Barnhemmet grundades Är 2000 av Jacinta Njoroge och under tolv Är har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började som ett privat finansierat initiativ Àr numera en vÀletablerad verksamhet som finansieras av ett organiserat bistÄnd. Ansvariga i organisationen har efterfrÄgat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus pÄ helhetsperspektiv och lÄngsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy. Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till sanitetslösning med kombinerad tvÀttplats, plan för plantering av fler trÀd och förslag pÄ hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan anvÀnda en sagobok som underlag för att ÄskÄdliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna ÄskÄdliggör filmade vi pedagogernas sagolÀsning och anvÀnde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrÄgor att svara pÄ. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid ÄskÄdliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de Àven anvÀnder ton- och röstlÀgen, mimik och kroppssprÄk för att ÄskÄdliggöra matematiken.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förstĂ„else av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges pĂ„ skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv pĂ„ platsen. De kulturarv som analyseras Ă€r Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  KĂ€llmaterialet bestĂ„r av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. HĂ€r tolkas bĂ„de den text och de bilder som finns pĂ„ skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det Ă€r möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstĂ„s dels för den effekt en skylt Ă„stadkommer. Vidare anvĂ€nds skyltarna för att belysa det som Ă€r unikt för den specifika platsen, informationen som finns pĂ„visar vad som Ă€r viktigt för besökaren att se.

Detta arbete bygger pÄ en undersökning, vars syfte Àr att se om matematikundervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag Àr intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som Àr genomförd i Är 2, bestÄr av metoderna enkÀt, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket vÀl kan anvÀndas som en inspirationskÀlla i matematikundervisningen, dÄ de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. DÀremot gÄr det inte att sÀga utifrÄn undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika vÀl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..