Stereotypier hos häst är en relativt vanligt förekommande typ av beteendestörning, ett beteendemönster som är repetitivt, konstant och saknar mål eller funktion. Det finns många och utbredda uppfattningar om stereotypier bland hästägare, som till exempel att det är beteenden som är skadliga och kan ?smitta? andra hästar, vilka ofta inte alls har någon vetenskaplig grund och kan orsaka att de drabbade hästarna behandlas på ett sätt som rentav är skadligt för dem, till exempel genom att de hålls isolerade från artfränder.De faktorer som framför allt associerats med stereotypier hos häst är social isolering och utfodring med kraftfoder. Fullblodshästar verkar vara predisponerade, och avvänjningen är en kritisk period för utvecklandet av stereotypier. Drabbade hästar visar beteenden som skiljer sig åt i reaktion på stressande stimuli.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Mastceller har visat sig vara viktiga celler i immunförsvaret bland annat vid infektioner med parasiter, bakterier och virus. Huvuddelen av mastcellsforskningen som kommit fram till detta har gjorts med däggdjur som modell- och måldjur. Många likheter finns mellan fåglars och däggdjurs immunsystem men några viktiga olikheter förekommer både anatomiskt, på cellnivå, receptornivå och molekylär nivå. Detta väcker frågor om mastcellerna har exakt samma funktion hos fåglar som de har hos däggdjur. Slemhinneskadorna som uppstår hos fåglar infekterade med de två virussjukdomarna Newcastlesjuka och Infektiös bursit har visat sig till stor del bero på mastcellsaktivering.

Vatten är ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte råka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet på vattenverken, främst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper är vitt skilda i många avseenden och reduceras därför olika bra av olika reningssteg.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Introduktion: Orala förändringar i munhålan är vanligare hos diabetiker än hos en frisk individ. Vanligast är parodontala förändringar. Det är viktigt att preventiva metoder lärs ut av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter och behandlar patienten för dennes diabetes.Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes och parodontal sjukdom samt diabetikers medvetenhet kring detta samband.Frågeställning: Hur påverkar diabetes parodontal sjukdom? Hur påverkas blodglukosnivån hos diabetiker av parodontal behandling? Är diabetiker medvetna om att sjukdomen kan påverka oral hälsa?Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie inom området diabetes och hur parodontal hälsa/ohälsa påverkas. En sammanställning av vetenskapliga relevanta artiklar har genomförts.Resultat: Vissa samband mellan dåligt kontrollerad diabetes och parodontal sjukdom råder.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Syftet: Målet med studien var att utvädera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jämföra dessa bedömningar med kliniska registreringar. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdskolan i Malmö, där man slumpmässigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende på tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En månad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kännedom om resultatet av de kliniska registreringarna. Båda undersökarna har på samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstämmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient. Resultatet: Intraobservatör överensstämmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var måttligt-till-god med ett P-värde på 0,039-0,046.

Placentan (livmoderkakan) är ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk påverkas placentan negativt och det påverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur placenta och foster påverkades av opiater och kokain samt om det fanns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisättningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hämmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillväxthämning hos fostret som ger lägre födelsevikt, mindre huvudomfång, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta.

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.