För en god uppväxt är barnets hälsa av stor betydelse och den orala hälsan är en del av den allmänna hälsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvård och karies hos barn under tre år. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkät. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkäten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras på 243 besvarade enkäter.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.

The aim of the study was to describe the oral health development among patients at the Public Dental Care clinic in Bromölla who made an agreement regarding Healthy Dental Care during the years 2001 and 2004, compared with patients who did not made such an agreement. The study material was obtained from dental journals in total at 150 patients. Data regarding age, sex, health status, tobacco use, plaque- and gingivitis values, pocket depht, initial- and manifest caries, risk assessments, preventive measures by dental personel and acute dental care between year 2001 and 2004 was obtained from dental results. Almost twice as many man made an agreement compared to women. Tobacco use was higher in control group both 2001 and 2004.

Yllesugning och ylleätning är relativt ovanliga beteendeproblem hos tamkatter. De har inte studerats i någon större omfattning trots att de har varit kända under lång tid. Det saknas välformulerade hypoteser som kan förklara de resultat som framkom i den hittills enda publicerade studien inom området. Därför genomfördes en Internetbaserad enkätstudie där 205 katter ingick. Resultaten tyder på att när en kattunge tas från sin mamma före 5-6 veckors ålder så kan det naturliga dibeteendet dröja sig kvar upp i vuxen ålder.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Groddar har de senaste årtiondena varit källan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (både i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel på grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven på hygien inte är så stora)- risken för mikrobielltillväxt är stor under groddning, då denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende på temperatur och fuktighet- det inte finns någon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillväxt under groddning. I Sverige tillämpas värmebehandling av fröerna innan groddning men groddar värmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts på fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den här studien undersöktes bakteriofagens påverkan av antal salmonellabakterier både i lösning och under groddning.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Introduktion: Val av läkemedelsform och lämplig administrationsmetod är mycket viktig för patienter med enteral sond. Administrering av orala läkemedel via sond kan leda till komplikationer som obstruktion av sond eller minskad läkemedelseffekt, varför noggrant val och iordningställande av beredningsformen behövs för att minska komplikationerna vid läkemedelsadministrationen. Syfte: Att genom en litteraturstudie svara på vilka problem som kan uppstå när läkemedel ska administreras via sond samt hur man kan lösa dessa problem. Metod: Litteratursökning i Pubmed/Medline, Cinahl, Ovid och Cochrane som resulterade i 14 artiklar, som behandlade administration av läkemedel i sond och olika problem som detta kan leda till. Resultat: Resultatet visar att det vanligaste förekommande problemet vid administration av läkemedel i sond är obstruktion och detta orsakas av olämpliga administrationsmetoder och okunskap om vilka läkemedel och beredningsformer som kan administreras via sonden.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Inom sjukvården används ? precis som överallt där människor sover ? sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt.

Användning av etanol som drivmedel och en efterfråga på gröna kemikalier driver utvecklingen av bioetanol framåt. Etanolpiloten, SEKAB, i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i världen med kompetens och kunskap att producera bioetanol baserat på lignocellulosa. På senare tid har det dock uppstått problem vid etanolframställningen på grund av att en del jästodlingar blivit kontaminerade av bakterier vilket lett till ett sämre utbyte av biomassa och etanol. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete var att ta reda på orsaken till dessa misslyckade jästodlingar. Examensarbetet delades upp i två huvudsakliga problemområden. Förutom orsaken till de kontaminerade odlingarna studerades även funktionen hos en ny jäststam, Saccaromyces cerevisiae torrjäst, i syfte att undersöka om det finns bättre alternativ till den jäststam som används i etanopiloten i nuläget. En specialstudie av rengöringen av odlingstankar och ledningar i etanolpiloten utfördes i syfte att kartlägga var i utrustningen som infektionsrisken är som störst.

Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.

Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras. Sår kan uppkomma t.ex.