Från och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och därmed även IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersättningar i sin redovisning. Denna standard kräver att företagen ska ta upp dessa ersättningar som en kostnad i resultaträkningen till dess verkliga värde och med en direkt effekt på eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram är en relativt ny ersättningsform där det ekonomiska deltagandet är särskilt stort, eftersom ersättningsnivån direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersättningsformer är i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieägarnas intressen i ett trepartsförhållande, och i ett snävare att attrahera, behålla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta.

SummaryThe purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies? attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor?s perspective.We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för Optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina Optionsprogram.

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet Optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå Optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda Optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för Optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av Optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av Optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

Bland de olika typerna av Optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde.

Debatten om det rimliga i att tillämpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och Optionsprogram som ersättning för utfört arbete tycks återkomma varje vår i svensk massmedia. Många undrar varför allt fler svenska företag väljer att följa denna trend, särskilt som studier visar att något samband inte kan påvisas mellan prestation i form av måluppfyllelse och rörlig lön annat än med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som är styrande vid valet av lämplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sätt att öka insikten på är att göra en djupstudie på något lämpligt företag. Valet föll på Investor, bland annat för att bolaget på årets bolagsstämma beslutade anta ett nytt belöningsprogram.

Användandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anställda, ökar. Detta märks inte minst i media där jargongen är tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersättningar. I detta arbete behandlas frågan hur regleringen ser ut gällande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen själva besluta om hur stora ersättningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieägarna i frågan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som är gällande rätt på området och om det krävs förändringar för att uppnå en större rättsäkerhet på värdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser från övriga företagsformer, samt avgränsas i huvudsak till publika aktiebolag såväl som till tre olika typer av incitamentprogram.

Bakgrund och problem: Användandet av aktierelaterade incitamentsprogram minskadekraftigt efter uppdagandet av de uppmärksammade Optionsprogrammen i bland annat Skandiaoch Enron. Sedan 2004 har dock antalet program ökat kraftigt. Uppsatsen fokuserar på hursvenska bolag lämnar ut information kring incitamentsprogram. Kan aktieägare ochpotentiella investerare göra en bedömning av företagens aktierelaterade incitamentsprogram?Lämnar företagen ut information om sambandet mellan belöning och prestation? Synliggörskostnaderna? Och hur motiverar företagen användandet av Optionsprogram?Syfte: Att beskriva hur informationsutgivandet gällande incitamentsprogram ser ut i svenskabörsbolag.Avgränsningar: Uppsatsen endast ledningens belöningssystem och behandlar inte övrigaanställdas ersättningar.