Sök:

Sökresultat:

1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 43 av 89

En kartlÀggning av befintliga och planerade vindkraftverk i VÀstra Götaland

VÄrt examensarbete Àr ett arbete vi gjort Ät LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland och syftar till att kartlÀgga befintlig och planerad vindkraft i lÀnets 49 kommuner. VÀstra Götaland Àr det lÀn som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport Àr att ge lÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland en bÀttre översikt av vindkraftslÀget i lÀnet. Energimyndigheten gör en liknande kartlÀggning av hela Sverige och vi har fÄtt i uppgift att förmedla den information vi samlat in Àven till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmÄl att öka vindkraftsproduktionen frÄn idag 1,99 TWh till 30 TWh Är 2020 ger man tydliga riktlinjer pÄ hur man ska satsa pÄ vindkraften i framtiden.

Elever och skolmaten - Students and the school lunch

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] LÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lÀrande ur ett elevperspektiv och Àven ur ett lÀrarperspektiv. Detta görs genom att stÀlla frÄgor i form av enkÀter samt genom observation. Vi studerar hur lÀrarna och eleverna sjÀlva ser pÄ och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan pÄverka lÀrandet hos eleverna.

Ledningsinnehavares kontraheringsplikt avseende anvisad leverantör enligt naturgaslagen : Hur förhÄller sig bestÀmmelsen till avtalsfriheten och den allmÀnna kontraheringsplikten?

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

ErgonomiförbÀttringar pÄ SKF

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Artificiella EkosystemSom Artificiell Intelligens I Actionrollspel : En jÀmförelse av algoritmer och deras anpassning till realtids-spel

Artificiella ekosystem Àr en tillÀmpning av artificiell intelligens som har funnits lÀnge. AnvÀndningsomrÄden för artificiella ekosystem innefattar frÀmst biologiska simulationer men Àven andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrÄn dess individuella förutsÀttningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen vilken beslutsalgoritm som Àr bÀst lÀmpad att för att anvÀnda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. TvÄ beslutsalgoritmer jÀmförs, en dynamisk som bygger pÄ maskin inlÀrning och en statisk som inte Àr kapabel att lÀra eller minnas.

En studie om hur personalen inom socialpsykiatrin bemöter och interagerar med psykiskt funktionshindrade personer

Syftet med denna C-uppsats Àr att söka förstÄelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer med personal som Àr verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna Àr halvstrukturerade till sin karaktÀr, dÄ de dels Àr fördefinieradeav oss författare men ocksÄ tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berÀttaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie anvÀnt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstÄ och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

Matematisk simulering av optimerad patientbokning vid Onkologiska kliniken i Linköping

Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte Àr inlagda vid kliniken. ArbetsförhÄllandena för sjuksköterskorna pÄ mottagningen Àr ibland mycket pÄfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, bÄde mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte nÄgon samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen Àven har svÄrigheter att pÄ ett bra sÀtt utnyttja sina behandlingsresurser.Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förÀndringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbÀttra arbetsförhÄllandena för sjuksköterskorna och dels förbÀttra resursutnyttjandet vid mottagningen.

Checklista för KartlÀggning av Verksamhetsprocesser

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt Àr det viktigt att sammanstÀlla verksamhetens krav pÄ ett optimalt sÀtt. Detta Àr inte en enkel process dÄ det finns mÄnga aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den hÀr rapporten utvÀrderar vi IRM-bolagens arbetssÀtt, utifrÄn tvÄ kravspecifikationer framtagna Ät tvÄ olika verksamheter och tvÄ genomförda intervjuer i syfte att skapa en checklista för kartlÀggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ÀndamÄl anvÀnder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, AnsvarsomrÄde, Kund, Process, Information, LÀge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsomrÄden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, UtgÄngslÀge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vÀgande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. IntervjufrÄgorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

Journalistutbildningar - till vad? : Fyra företrÀdare för högskolornas journalistutbildningar om kvantitet, kvalitet, arbetsmarknad och ansvar

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfÀllen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det hÀr förhÄllandet har fyra företrÀdare för olika journalistutbildningar pÄ högskolenivÄ intervjuats ? vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. HuvudfrÄgorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur vÀl de Àr anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning.

FastighetsförsÀljning : Ett steg mot kÀrnverksamheten

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kÀrnverksamhet kunnat mÀrkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sÀlja de fastigheter man Àr verksam i. 1997 sÄlde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen Àr att belysa varför Atlas Copco valde att sÀlja sina fastigheter samt att pÄvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser Àven att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt Àgarbytet.Resultatet vi kommit fram till Àr att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsÀljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet frÄn Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

Ett rikt odlingslandskap ? en utopi? : behovet av förÀndring för att uppnÄ miljökvalitetsmÄlet

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pÄgÄtt under 15 Är efter antagandet av miljökvalitetsmÄlet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms mÄlet inte vara nÄbart till 2020, det Är riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmÄlen ska vara uppnÄdda till. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur rÄdande diskurser pÄverkar möjligheten att uppnÄ miljökvalitetsmÄlet, utifrÄn hur det framstÀlls i politiska texter. För att ta reda pÄ det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgÄngspunkt i att sprÄket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. DÀrför grans-kas texternas sprÄkliga innehÄll, bÄde det som nÀmns och utelÀmnas i dokumenten. Diskursanalysen utgÄr frÄn vilken syn som förmedlas pÄ mÀnniskan, naturen och förÀndring i texterna om miljökvalitetsmÄlet.

Markstation : koncept för en anvÀndarvÀnlig markstation i ett UAV-system

Syftet med det hÀr projektet var att utforma en anvÀndarvÀnlig markstation till ett UAV-system.UAV stÄr för Unmanned Aerial Vehicle och Àr benÀmningen pÄ den obemannade luftfarkosten i ett UAV-system. Det aktuella UAV-systemet i det hÀr projektet bestÄr av en UAV, eller drönare som den Àven kallas, och en markstation. Markstationen innehÄller en R/C (Radio Control, styrenhet för manuell radiostyrning), en laptop och en antenn för videonerladdning. Drönaren styrs frÄn marken av enoperatör via R/C:n men kan Àven flyga autonomt vilket innebÀr att operatören iförvÀg programmerat in en rutt med GPS-punkter som drönaren sjÀlvstÀndigt kanflyga efter. Drönaren kan utrustas med olika former av sensorer som laddar ner sina bilder kontinuerligt under flighten till operatörens laptop i markstationen.Uppdragsgivarna till projektet var de norska UAV-systemleverantörerna Scandicraft AS.

Vem anstÀlls?: vad arbetsgivarna anser Àr betydelsefullt hos de arbetssökande

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

LÀrares didaktiska val kring sprÄkanvÀndning i grundskolans tidiga Är - och deras motiveringar till dessa

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

SolcellsanlÀggningar - Ett kandidatexamensarbete för Stockholms Hamnar

Detta projekt görs pÄ uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mÄl att fram till Är 2020 reducera sitt beroende av elnÀtet med 50 procent. Ett led i denna utveckling Àr den solcellsanlÀggning som sedan juni 2013 Àr i bruk pÄ taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra tvÄ nya anlÀggningar i Stockholm och KapellskÀr.Rapportens syfte Àr att rekommendera möjliga placeringar av de nya anlÀggningarna samt att utvÀrdera den befintliga anlÀggningen pÄ Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning pÄ solcellsmoduler och vilken pÄverkan nedsmutsning har pÄ solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrÄlning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar pÄ effektleverans.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->