Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering.

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.

Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar.

Stora och växande företag får ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer självständiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem är att enheterna bättre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angående deras internprissystem.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till Operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera kapitaltäckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnås genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltäckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förändringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har använt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgå från de fyra storbankernas perspektiv.

Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat.

Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sätt att uppnå en bra miljöorganisation i ett företag. I dagsläget är det ett måste, om ett företag vill överleva på längre sikt. Faran är att miljöledningssystemet i sig självt blir ett mål och inte ett medel för att få ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget är certifierat enligt ISO 14001.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet..

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

TitelEn kvalitativ fallstudie om hur företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av LeanNivåKandidatuppsats FörfattareIgor Jovanovi? och Linnea Juhlin HandledareStig Sörling och Tomas Källquist DatumMaj 2014 ProblemTidigare forskning har påvisat att det finns ett gap i företagens användning av styrverktyget, där företagen i stor utsträckning förbiser vikten av den strategiska delen av Lean. Detta har gjort att företag har haft svårigheter att uppnå sina mål med användandet av styrverktyget. SyfteSyftet är att skapa förståelse för hur tillverkande företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av Lean, samt belysa de beståndsdelar gapet består av. MetodStudien har antagit ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där tematisering och ett deduktivt tillvägagångssätt har använts. Studien har genom kvalitativ metod med fallstudiedesign studerat fyra stora företag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. TeoriEn genomgång av Lean-konceptet görs för att skapa förståelse för styrverktyget sedan fördjupar vi oss på den strategiska delen av Lean för att kartlägga de olika beståndsdelarna som kan överbrygga gapet. BidragGapet framträder inte lika tydligt i vår studie, fallföretagen har i sitt tankesätt störst fokus på den strategiska delen av Lean. Kultur och ledarskap är huvudbeståndsdelar i jobbet med att överbrygga gapet där den strategiska delen ämnar skapa positiv energi hos medarbetarna.