Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken.

Inledning:BaselkommitténharsinarötteridenfinansiellaoronsomuppstodnärBrettonWoods-­?systemetkollapsade1973ochiochmedskuldkriseniLatinamerikaibörjanpå80-­?taletbörjadearbetetmedBasel-­?regelverkenvilketocksåresulteradeibegreppetoperativrisk.Operativriskharfunnitssålängesomenmänniskaellersystemvaritansvarigförettekonomisktsystemmenharpåsenaretidfåttenalltviktigareroll.Syfte:SyftetmeddennastudieärattundersökaomrapporteringenavoperativariskerförfinansbolagmedinvesteringsverksamhetharförändratssedanBaselIIinfördes.VivillocksåundersökaomdetkanfinnasettsambandmellanrapporteringavoperativariskerochbolagenssoliditetMetod:Förattsehurrapporteringenavoperativriskförändratsövertidharvianväntossavenpanelstudie.Förattundersökaomdetärskillnadihur?Små-­?bolag?och?Stora-­?bolag?rapporteraroperativriskharviutförtettt-­?testochförattseomdetkanfinnasettsambandmellanbolagensrapporteringavoperativriskochderassoliditetharvianväntossutavenregressionsmodell.Slutsats:Idenstudiesomutförtshardetintegåttattkonstateraettsignifikantsambandmellanrapporteringenavoperativriskochbolagetssoliditet.Vihardäremotmedstudienkunnatvisaattrapporteringenavoperativariskerharökatsignifikantidenkonstrueradegruppen?Små-­?bolag?sedanBaselIIimplementerades2008..

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande.

I den moderna företagsvärlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i många fall långt över det egna företagets gränser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position på marknaden. Det finns få fallstudier gällande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information på strategisk samt operativ nivå som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillämpat en modell som avser att se informationsflödet, dock är modellen bara testad på ett enskilt företag därmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jämförelsen i en dyadisk relation.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populärt sätt att mäta ett företags prestationer, då det inkluderar både finansiella och ickefinansiella mål och mått. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förståelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnå. Trots att BSC är ett mycket framgångsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och används av anställda på operativ nivå och hur styrningsverktyget påverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur BSC används på operativ nivå i ett företag samt förklara hur strategi och målformulering uppfattas av individen och påverkar dennes beteende. Vidare är undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnå de fördelar som BSC kan erbjuda krävs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen från alla anställda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer många gånger kan härledas till svårigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

I den moderna företagsvärlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i många fall långt över det egna företagets gränser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position på marknaden. Det finns få fallstudier gällande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information på strategisk samt operativ nivå som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillämpat en modell som avser att se informationsflödet, dock är modellen bara testad på ett enskilt företag därmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jämförelsen i en dyadisk relation.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Uppsatsen redogör för resultatet av en förändringsanalys av informationssystemet Opera ? Operativ Tåginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger även ett flertal förändringsförslag angående Opera. Det primära målet är att utifrån analysen ge färändringsförslag angående Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen.År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning.Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen.

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet.