Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sämre självkänsla och rapporterade mer stress och psykisk ohälsa än manliga studenter, samt att jämföra skillnader i självkänsla, stress och psykisk ohälsa vid två olika institutioner. Undersökningen avsåg också pröva om självkänsla och stress predicerar psykisk ohälsa. En enkätstudie genomfördes på 79 studenter från Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik på Lunds Tekniska högskola. Med hjälp av skalorna RSES som mäter självkänsla, USSQ som mäter stress, samt GHQ12 vilken mäter psykisk ohälsa, konstruerades en enkät.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress än de manliga, men rapporterade inte sämre självkänsla eller högre psykisk ohälsa. Det fanns inte några skillnader mellan studenterna vid de båda institutionerna i fråga om rapporterad självkänsla, stress och psykisk ohälsa, och inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gäller dessa variabler.

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen ? är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009.Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

Denna uppsats är en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar självrapporterad stress. Det har utgåtts från syftet att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i människors vardag och beskriva om skillnader finns mellan två olika gym i olika städer. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på två gym, ett gym i Borås och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vände sig till gymbesökare, män och kvinnor, som var minst 15 år fyllda. För att få in svar som var av intresse användes enkäter med följebrev där respondenterna var helt anonyma.

Abstract A qualitative study of stress management within geriatric care Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         How does the employer discover stress among the employees?        In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?What opportunities are there to prevent stress?The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden.

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Stress är idag ett välanvänt begrepp som existerar i många personers vardag och kan ilångvariga tillstånd ge negativa efterverkningar. Forskning kring området stress ochätbeteende har visat på spridda resultat men majoriteten visar dock på liten till stor förändringav ätbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i ätbeteende, vid låg respektivehög upplevd stressnivå hos män (24-65 år). Genom ett bekvämlighetsurval skickades enwebbenkät bestående av Perceived Stress Scale samt frågor som belyser ätbeteende ut till engrupp män (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem.

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student?s learning, development and socialisation.