Från och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, där företagets redovisningsenheter ska delas in i primära och sekundära segment, baserade på antingen rörelsegrenar eller geografiska områden. Redovisningsrådets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen är att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen är att rekommendationen inte tar hänsyn till enproduktföretag.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, främst med utgångspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen består av tre delundersökningar som syftar till att kartlägga, upptäcka eventuella trender samt gå djupare in på företag som skiljer sig från mängden. Empirin har samlats in med hjälp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen två telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen är förhållandevis enhetlig även om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen är den att företag på A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 nyckeltal.

Background: To maintain or increase the trust in the market, companies can disclose more voluntary information in the annual reports. According to prior research the annual report is the primary source of information for small shareholders and investors. Thus, it is of interest to investigate why companies chose to report the voluntary information inquired by this group. Purpose: We investigate some company-specific factors to decide whether these determine the extent of voluntary information, particularly inquired by small shareholders and investors, in the annual reports of listed Swedish companies. We also aim to discuss underlying causes for our result.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Syftet med denna studie är att analysera tänkbara demokratiska konsekvenser som utvecklingen av de kommunala bolagen och införandet av koncernstyrning medfört. Studien har fokuserat på politikers och allmänhetens möjligheter till insyn och påverkan i de kommunala bolagen. Avsikten är även att granska de demokratiska konsekvenserna som bildandet av koncernstyrningen medfört. Studien har avgränsats till en fallstudie av koncernstyrningen i Halmstad där intervjuer med inblandade kommunpolitiker och bolagsrepresentanter legat till grund för resultat- och analysdelen. Det som framkommit i studien är att kommunen utifrån kommunaldemokratiska teorier är en passiv ägare till dess dotterbolag och att man generellt endast styr genom ägardirektiv.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

Syfte Syftet med arbetet är, att genom studier av applicerande företags tillvägagångssätt vid framtagande av investeringsbeslutsunderlag och genom jämförelse av dessa med de utvärderingar företagen senare gjort, bedöma tillvägagångssättens tillförlitlighet och samtidigt visa i vilken utsträckning konventionella investeringskalkyler kan tillämpas vid bedömning av systemens värde. Metod Jag har valt ut tre intervjuobjekt utifrån utbudet av applicerande företag. Vidare har jag intervjuat två företag som utvecklar automatiserade system för rekrytering för att fördjupa kunskaperna om systemen bakom lösningarna och för att ta del av dessa företags erfarenhet av området. Slutsats Tillvägagångssätten för framtagande av beslutsunderlag är olika från fall till fall. Det går inte att peka på någon eller några regelmässigheter i dessa. Förvånansvärt många av de intervjuade företagen har förbisett lönsamhetsbedömning vid beslutstillfället och grundat beslutet på lösa förhoppningar om odefinierade kostnadsbesparingar som systemet kan komma att generera. Dock är de underlag och uppgifter som framtagits av diverse bolag riktiga med reservation för referensfakta, det vill säga vilket utgångsläge systemet värderas mot.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

EU har en längre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar även med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillämpa IASB:s regelverk i sina årsredovisningar. Syftet med vår uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler påverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansräkningen.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett ledningsperspektiv analysera ett företagsförvärv som betecknats som framgångsrikt för att utröna dels hur det förvärvande företagets motiv och mål bidrog till att förvärvet blev framgångsrikt och dels vilken betydelse de i tidigare forskning identifierade framgångsfaktorerna hade för att förvärvet lyckades. En fallstudie genomfördes för att besvara syftet. I fallstudien genomfördes en granskning av företagsintern information samt två intervjuer. Intervjumallarna konstruerades utifrån den teoretiska referensramen som presenteras i uppsatsen. De empiriska resultaten visade att det förvärvande företagets långsiktiga motiv och mål förenklade integrationen, samt att de identifierade framgångsfaktorerna i olika grad hade betydelse för en lyckad integration.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Syftet med denna studie är att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gälleravkastning och omsättning i aktiehandeln. Studien är baserad på insamlat datamaterial från 35olika bolag på Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 åren. Vadgäller avkastningen har jag beräknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jämfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har därmed erhållits. Omsättningen iaktiehandeln har jag beräknat som så att jag har jämfört omsättningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.

Uppsatsen behandlar frågan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gäldenär som har sitt säte i ett annat europeiskt medlemsland än gäldenärens moderbolag enligt Rådets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gäldenärens säte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats där gäldenären vanligtvis förvaltar sina intressen och därför är fastställbar för tredje man. Detta innebär enligt EU-domstolen (Mål C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestämmas utifrån kriterier som är objektiva och fastställbara för tredje man. På så sätt ska rättssäkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds säkerställas. Domstolen anger vidare att det inte i sig är tillräckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sätespresumtionen ska frångås, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet på platsen för sitt säte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt på senare år och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska få att en gäldenär är ett dotterbolag vid bestämmandet av forum för insolvensförfarandet.

Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga.