Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder..

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos år 2013. I åldersgruppen 20 till 34 år rapporterades år 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande ålder men drabbar även yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom är för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur både medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att få kännedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologiför att därmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvårdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden består av en litteraturstudie baserad på vetenskapliga omvårdnadsartiklar som söktspå databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlätta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver därför vårdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor genom att erbjudaemotionellt stöd genom gruppsamtal, lämplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. Därför är det viktigt attsjuksköterskan får relevant specialutbildning samt handledning så att de kan erbjuda etteffektivt omhändertagande..

Background:An increasing number of patients with an oncology diagnose will be seen in the future. The oncology care is complex and in great need of nurses with a high level of competence. There is a lack of previous research in the specialist oncology nurses competence and therefore knowledge of their skills can reveal an understanding of their competence.Aim:The aim of the study was to describe the competence of the specialist oncology nurse.Method:Four oncology nurses and two directors of oncology care were interviewed. The interview text was analyzed using qualitative content analysis.Results:The result showed that the oncology nurses had developed six different competences within different areas. These competence areas were assertiveness, patient-centered care, ethical and moral-, pedagogical-, to lead and develop- and theoretical competence.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan åren 1995-2006.