Det finnas olika orsaker till varför organisationer vÀljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de utrÀttar nÄgot med deras verksamhet det vill sÀga att de Àr rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer Àr detta vanligt dÄ man vill fÄ mer resurser frÄn statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan Är 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benÀmnts polisens resultatredovisning (PRR).

Syftet med vÄr studie Àr att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att anvÀnda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillÀmpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

I denna uppsats presenteras grundlÀggande delar av hyperbolisk geometri. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ kapitel. I första kapitlet studeras Möbiusavbildningar pÄ RiemannsfÀren. Andra kapitlet presenterar modellen av hyperbolisk geometri i övre halvplanet H, skapad av Poincaré pÄ 1880-talet.Huvudresultatet i uppsatsen Àr Gauss ? BonnétŽs sats för hyperboliska trianglar..

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

SyftetmeddettaarbeteÀrattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjÀmförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.DenundersöktamodelleninnehÄllervariablerförfondförmögenhet,delÀgarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsÀttningshastighet,aktivrisk,avgiftochÄlderpÄfond.EnsammantagenobservationavresultatenÀrattöveravkastningverkarfinnashosÀldrefondermedlÄgavgiftochstabilinvesteringsprofil.ResultatenharenförhÄllandevisgodförklaringsstyrka..

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Bostaden stÄr för större delen av det genomsnittliga hushÄllets förmögenhet och kan dÀrför förvÀntas ha inverkan pÄ hushÄllens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen pÄverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier frÄn 1999 och framÄt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med nÄgot undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenÀgenhet med avseende pÄ husvÀrdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende pÄ husvÀrdet (beroende pÄ vilket mÄtt som studerats).

Periodiseringsfonder innebÀr att företag har en möjlighet att senarelÀgga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagÀndring under 2004 innebar att periodiseringsfonder rÀntebelades. De nya reglerna trÀdde i kraft och började tillÀmpas för de beskattningsÄr som pÄbörjades efter utgÄngen av 2004. Företagen stÀlldes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder pÄ grund av den nyinförda rÀntan, eller att behÄlla befintliga periodiseringsfonder och fortsÀtta göra avsÀttningar och dÀrmed fÄ betala rÀnta.Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur rÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder har pÄverkat Uppsala lÀns femtio största aktiebolag mÀtt i omsÀttning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har pÄverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsÀttningar till periodiseringsfonder.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hÀlsosamt och rent? vilket avser att det Àr ?fritt frÄn mikroorganismer, parasiter och Àmnen i sÄdana antal eller halter att de kan utgöra en fara för mÀnniskors hÀlsa?. WHO (2008) bedömer att den största hÀlsorisken kopplad till dricksvatten Àr sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt grÀnsvÀrdet pÄ den Ärliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvÄrdsverket (USEPA) har satt grÀnsvÀrdet för Ärlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det hÀr examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid GörvÀlnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra StockholmsomrÄdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur kÀnsligt GörvÀlnverket Àr mot en försÀmrad rÄvattenkvalité och vidare att utvÀrdera de riskanalysverktyg som anvÀnts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.