Under de senaste Ärtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven frÄn kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sÀtt för företag att öka sin lönsamhet Àr att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgÄ till 10-30% av ett företags totala omsÀttning.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förÀndrade vÀrldens finanssystem och dÀrutöver pÄskyndade den pÄgÄende processen av maktförflyttningen frÄn G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. DÀrefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgÄngen vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska ÄtgÀrder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroomrÄdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jÀmför dessa med varandra med fokus pÄ hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen anvÀnder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mÄl, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskrÀnteregel, Taylorregeln.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna studie fokuserar pÄ sponsring inom kultursektorn utifrÄn den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien Àr att analysera hur aktörer inom kultursektorn gÄr tillvÀga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien Àr avgrÀnsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks Àr Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger pÄ en flerfallstudie dÀr intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram Àr hÀmtad frÄn Managerial Theory och de koncept som anvÀnds Àr marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen.

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

I denna uppsats har sprÄket i radioprogrammet Klartext jÀmförts med sprÄket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i sprÄket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades frÀmst pÄ den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de tvÄ jÀmförda programmens sprÄk skiljde sig Ät pÄ flera olika sÀtt, bland annat anvÀnde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % fÀrre tecken Àn vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

Vid min praktiktid pÄ avdelningen för undersökning av förorenade omrÄden vid SWECO VBB VIAK, Linköping utvecklades en förstÄelse för hur komplext problemet Àr med riskklassning av förorenade omrÄden. Idag anvÀnds uteslutande metodiken i MIFO-modellen, men ett önskemÄl yttrades om kunskaper om andra metodiker. Jag föreslogs att i mitt följande examensarbete ta fram nÄgon annan metod Àn MIFO-modellen för vad man bör undersöka för att kunna riskklassa ett förorenat omrÄde. DÄ det finns mÄnga olika slags förorenade omrÄden och dÀrmed olika faktorer att ta hÀnsyn till för att kunna riskklassa ett förorenat omrÄde gjordes en avgrÀnsning för att arbetet skulle rymmas inom en 10-poÀngs kandidatexamensuppsats. Med kunskap om i vilken fas en deponi befinner sig i, samt vilka skyddssystem som deponien har, kan man fÄ indikation om tillstÄnd och möjlighet att förutse emissioner frÄn deponien.

Att bestÀmma hur mÄnga enheter som skall köpas eller tillverkas varje gÄng Àr ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som Àr vÀrldens största producent av knÀckebröd, Àr inget undantag. Problemet Àr att det idag inte finns nÄgot verktyg för att bestÀmma optimala serielÀngder eller som bestÀmmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivÄerna av produkter i arbete ifrÄgasÀttas och nya nivÄer rekommenderas.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.