Syftet med denna D-uppsats Àr att undersöka hur den nya betoningen pÄ arbetslinjen pÄverkat rehabiliteringsarbetet för lÄngtidssjukskrivna med psykisk ohÀlsa samt arbetets mÄlsÀttning att öka de sjukskrivnas ?anstÀllbarhet?. Utöver detta Àmnar vi Àven se hur grÀnsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan gÀllande individernas anstÀllbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer frÄn det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vÄrt problemomrÄde.Studien bygger pÄ dominerande teorier inom omrÄdet anstÀllbarhet och domÀnkonflikter men har Àven inslag av teorier ifrÄn omrÄden sÄsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsÀkringspolitiken antyder en förÀndrad mentalitet rörande hanteringen av lÄngtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohÀlsa.

Produktionen och distributionen av fjÀrrvÀrme i LuleÄ kommun sköts av tvÄ företag, LuleKraft AB och LuleÄ Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsÀttning för ett mer anpassat och optimerat produktionssÀtt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjÀrrvÀrmenÀtet och tillhörande anlÀggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhÄllanden. Viktiga komponenter för systemet Àr? Lulekraft - ett kraftvÀrmeverk vilket eldar processgaser frÄn SSAB och olja för att producera fjÀrrvÀrme och el? FjÀrrvÀrmenÀtet - 42 mil lÄnga ledningar förser i princip hela LuleÄ kommun med fjÀrrvÀrme? Hetvattencentraler - nÀr LuleKraft inte rÀcker till för att tÀcka fjÀrrvÀrmebehovet finns möjligheten att anvÀnda dessa dÀr brÀnslet Àr processgaser, olja, pellets eller elFjÀrrvÀrmenÀtet och hetvattencentralerna Àgs av LuleÄ Energi AB men hela systemets drift sköts av personal pÄ LuleKraft.

Backgrund och Problem: I dagens globala miljö dÀr företag köp och sÀljs kontinuerligt ÀrvÀrderingen en av grundpelarna. VÀrderingen bestÄr av en mÀngd olika komponenter dÀr manskiljer pÄ den fundamentala och tekniska analysen. I detta arbete analyseras vÀrderingen som utgörden fundamentala analysens sista steg, utifrÄn tvÄ perspektiv.Problemformulering:? Hur vÀrderas ett företag praktiskt utifrÄn dess kassaflöden respektive substansvÀrde?? Hur skiljer sig det vÀrdet vi har fÄtt i vÄra modeller gentemot det vÀrdet som finns pÄbörsen? Om skillnader uppstÄr vad kan dessa bero pÄ?Syfte: Detta arbete syftar till att skapa en förstÄelse för perspektivproblematiken vid vÀrdering avföretag. För att uppnÄ detta har vi valt att praktiskt genomföra olika typer av vÀrderingar pÄ tvÄvalda bolag, Castellum och Hufvudstaden.AvgrÀnsningar: För att komma fram till sjÀlva vÀrderingen krÀvs en djupare förstÄelse kringföretaget och dess omvÀrld.

Detta Àr ett examensarbete pÄ 15 högskolepoÀng för avdelningen industriell design vid LuleÄ tekniska universitet och Àr genomfört under 10 veckor vintern 2007/2008. Uppdragsgivaren för arbetet Àr SoliferPolar AB som Àr en av Europas ledande tillverkare av Äretrunthusvagnar. Projektet behandlar tvÄ modeller av Polarvagnen: Polar 560 CTH och Polar 620 TR. Uppdraget var att skapa en ny interiör för modellen Polar 620 TR med syfte att ge Polar inspiration för framtida inredningar. Arbetet innefattar ocksÄ en djupgÄende kundundersökning pÄ modellen Polar 560 CTH som har till syfte att ge SoliferPolar kÀnnedom om kundernas Äsikter pÄ deras nuvarande inredning.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhÄllandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende pÄ anpassningsgrad samt omvÀrldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnds i första hand för att angripa vÄr problemformulering. Valet av ansats Àr viktigt för att kunna avgöra lÀmplig analysmetod. Det finns sedan tvÄ sÀtt att mÀta hur verkligheten ser ut och det Àr genom induktion och deduktion.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka mÄlsÀttningar man satte upp. Syftet Àr vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de sÄ kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen anvÀndes. I uppsatsen analyseras följande frÄgestÀllningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mÄl skulle uppnÄs genom förÀndringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingÄr i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de anvÀnts under den nya arkivredovisningens utveckling? NÀr det gÀller frÄgan om motiveringarna till och mÄlsÀttningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de tvÄ kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skÀlet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptÀcktes genom det s.k.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgÄng och skall redovisas till verkligt vÀrde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgÄng kan redovisas till verkligt vÀrde pÄ tre olika sÀtt beroende pÄ tillgÀnglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag berÀkna verkligt vÀrde genom en egen vÀrderingsmodell som baseras pÄ antaganden. Denna tredje vÀrderingsnivÄ Àr den som Àr utsatt för mest subjektivitetsproblem men Àr likvÀl den nivÄ dÀr flest tillgÄngar vÀrderas. Holmen AB vÀrderar sina skogstillgÄngar med hjÀlp av en modell som kallas DCF.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka mÄlsÀttningar man satte upp. Syftet Àr vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de sÄ kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen anvÀndes. I uppsatsen analyseras följande frÄgestÀllningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mÄl skulle uppnÄs genom förÀndringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingÄr i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de anvÀnts under den nya arkivredovisningens utveckling?NÀr det gÀller frÄgan om motiveringarna till och mÄlsÀttningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de tvÄ kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skÀlet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptÀcktes genom det s.k.

En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck pÄ svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade bestÀllar-utförar modellen. Ett problem Àr att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, dÄ resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort Àr en styrmodell som underlÀttar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen krÀver dock att den förankras hos ledning och personal för att fÄ avsedd effekt.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.