Projekt har blivit en arbetsform som Àr vanlig i mÄnga branscher, i mÄnga organisa-tioner och för mÄnga olika uppgifter, och som dessutom ofta Àr det normala sÀttet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa Àr vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De Àr ofta tÀnkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma sÀrdrag, t.ex. likartade projektmÄl, genomförs i samma bransch eller har fokus pÄ vissa aktörer.Undersökningen utgÄr frÄn en modell som bestÄr av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förÀndringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans pÄ ett stiliserat sÀtt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen Àr i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder pÄ att den domÀn som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmÀssiga organisationer och dÀri frÀmst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgrÀnsad domÀn.

Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lÄgkostnadsflygbolag trÀdde in pÄ den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger pÄ det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nÀstan samtliga fall dÄ de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförÀndrat utbud. Denna strategi resulterade dÄ i överkapacitet, förluster och Àven utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kÀnnetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del pÄminner om den pÄ 90-talet.

I den hÀr undersökningen har vi konstruerat en investeringsmodell, baserad enbart pÄ finansiella nyckeltal. Modellen riktar sig mot privata aktiesparare dÄ vi mÀrkt att investeringsmodeller och andra existerande analysverktyg för aktiehandel Àr komplicerade och i regel avsedda för professionella aktörer.I modellen ingÄr fem nyckeltal som vi har valt utifrÄn tidigare forskning samt egna preferenser. Nyckeltalen har berÀknats för 24 börsnoterade företag pÄ Stockholmsbörsen 1991-12-31 - 1995-12-31. Syftet med investeringsmodellen Àr att bilda en aktieportfölj som vi prognostiserat ska ha genererat högre avkastning Àn jÀmförbara marknadsindex under perioden 1995-12-31 - 2009-12-31. Aktieportföljen inkluderat/exkluderar företag beroende av ifall de uppfyller investeringsmodellens nyckeltalsgrÀnser.Resultatet av undersökningen visar att vÄr aktieportfölj var överlÀgsen markandsindex.

Det efterstrÀvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgon koppling mellan vÀrdepremien och företagsstorlek pÄ den svenska marknaden, dvs. om smÄ svenska företag har högre vÀrdepremie Àn stora eller tvÀrtom. För att ta reda pÄ det delade jag den generella vÀrdepremien för samtliga aktier i tvÄ vÀrdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jÀmförelse mellan vÀrdepremien för smÄ företag (VMGS) och vÀrdepremien för stora företag (VMGB). DÀrefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika vÀrdepremierna.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

MÄnga suicidnÀra ungdomar söker somatisk vÄrd strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde dÀrför kunna gÄ att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vÄrd behöver för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar. TvÄ frÄgestÀllningar stÀlldes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder pÄ suicidbenÀgenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Val av sparform vid Àgande i aktier har blivit allt mer aktuellt sedan det Är 2012 infördes en ny sparform. Beskattningsskillnader mellan de tre nuvarande sparformerna har lett till konfunderade och osÀkra aktieÀgare. Att optimalt val av sparform beror pÄ ett flertal förÀnderliga och individuella faktorer gör att ett generellt och entydigt svar saknas.Denna rapport ska pÄ uppdrag av ett mindre förvaltningsföretag med anledning av ovanstÄende, ta fram ett matematiskt verktyg vilket illustrativt ska rekommendera val av sparform utifrÄn olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, dÀr fokus ligger pÄ ökat kundvÀrde.Modellen som togs fram kan utefter aktieÀgarens förvÀntade Ärsavkastning, förvÀntad prognos över statslÄnerÀntan, placeringshorisont samt individuellt courtage rekommendera vilken sparform som ska vÀljas, samt nÀr och till vilken sparform ett byte ska ske, för att dÀrigenom maximera avkastningen efter skatt, givet att byte av sparform enbart tillÄts vid Ärsskiftet.

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lÄgt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger pÄ data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

Inom Försvarsmaktens vÀdertjÀnst anvÀnds ett PC-program för att berÀkna illuminansen frÄn mÄne och stjÀrnor under loppet av en vald natt. Korrektion för moln görs dÀrefter genom ett schematiskt förfarande. I detta arbete ges förslag till tvÄ förÀndringar av ljusprognosmodellen.1. Parametern ?markytans tillstÄnd? införlivas i modellen, samtidigt som hÀnsyn tas till mÀngden (och typen av) moln.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Med ökad fokus pÄ miljöpÄverkan och brÀnsleekonomi vill Volvo Construction Equipment öka verkningsgraden pÄ sina anlÀggningsmaskiner. PÄ avdelningen för drivlineutveckling jobbar man bland annat med att sÀnka förlusterna i vÀxellÄda och hjulaxel pÄ hjullastare och dumper. För att underlÀtta detta arbete har en simuleringsmodell som beskriver förluster i hjulaxlar tagits fram. Denna rapport beskriver framtagning av modellen, verifiering av modellen och vilka framtida anvÀndningsomrÄden modellen lÀmpar sig för.Simuleringsmodellen Àr uppbyggd av ett antal komponentmodeller. Komponentmodellerna innehÄller formler för respektive komponent i hjulaxeln.

Bakgrund och mÄl: I dagslÀget har Scania inget vedertaget samlat tillvÀgagÄngssÀtt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden Àr tillÀmpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsÀttningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminÀra titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.