Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra med ökad förståelse kring hur svenska företag väljer att gestalta betydelsen av att CSR blir en angelägenhet för interkommunikationen. Det kan konstateras att företagen är noga med att understryka att det är genom den interna kommunikationen som medarbetarna kan bli medvetna om företagets CSR-arbete och att deras medvetenhet är betydelsefull för företagets anseende. I deras gestaltningar återkommer ord som stolthet, tillit och trovärdighet med jämna mellanrum. Makt- och påverkansaspekten av den interna kommunikationen ges inte lika mycket utrymme.Transparens värderas dock högt av företagen, något som torde ge effekt även på deras gestaltningar. Huruvida deras gestaltningar är medvetna eller inte är svårt att avgöra, men vad som kan konstateras är att företagen väljer att gestalta betydelsen av CSR i internkommunikationen som mycket stor och som något nödvändigt för företagets överlevnad..

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Bensår är en fysisk och psykisk påfrestning och ca 50 000 personer i Sverige lider av bensår. Patienter med bensår vårdas av sjuksköterskor inom olika vårdinstanser. Oavsett var mötet med patienten sker, så är det sjuksköterskans ansvar att ge omfattande omvårdnad med god kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter som har betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdad av patienter med bensår. Data insamlades i hälso- och sjukvårdsinriktade databaser.

Vid fastighetsköp så förekommer det att en säljare lämnar preciserade uppgifter om fastigheten, utan att han fördenskull uttryckligen garanterar något eller uttryckligen åtar sig ansvar för att uppgifterna är riktiga, det är dessa uppgifter som benämns enuntiationer. Uppgifterna bör generellt sett vara ägnade att inge tillit, och utöver tillitskravet så ställs kravet att uppgiften har gett köparen i det konkreta fallet anledning att utgå från att fastigheten har en viss positiv eller saknar en viss dålig egenskap som säljaren har uppgett. Enuntiationen skall även ha föranlett köparen att ingå avtalet på de överenskomna villkoren. Köparen skall även ha varit i god tro, har köparen varit skeptisk mot enuntiationen så bör han inte kunna göra gällande att uppgiften är felaktig. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på innebörden av begreppet enuntiation, vidare att se vilken rättslig betydelse enuntiationer får vid köp av fastighet, samt om enuntiationer är att jämställa med utfästelser..

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv.

När ett företag vänder sig till en kreditgivare för att få lånefinansiering av en managementberoende tillgång, är det viktigt att driften (management) av tillgången fungerar bra. Det är värdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgången kan generera den avkastning som krävs för att kunna betala tillbaka lånet. En definition av begreppet managementberoende tillgång kan hjälpa till att bättre förstå en typ av lånefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgång är dock svårt att finna i litteraturen. Det finns däremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet är mellan en tillgång och ett väl fungerande management.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a Swedish Staffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How can employeeship look like in a service? What is the role given employeeship in developing contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitative approach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form of surveys created.

Aggressivitet och utagerande beteenden hos barn är ett växande problem med konsekvenser både på individ och på samhällsnivå. Det finns idag evidensbaserade behandlingsmetoder som förebygger och behandlar barns utagerande beteendeproblem men forskningen visar att få barn får tillgång till dem. Föräldraträning är den metod som har starkast forskningsstöd. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer ge en bild av behandlares erfarenhet och upplevelse av ?De otroliga åren?, ett manualbaserat föräldraträningsprogram inom Barn och ungdomspsykiatrin samt att beskriva hur det tillämpats.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Bakgrund: Att vara med om en oväntad död kan för närstående innebära en livskris och för en sjuksköterska kan mötet som uppstår i samband med detta vara svårt att hantera. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser i mötet mellan närstående och sjuksköterska i samband med att en person oväntat har avlidit. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet innefattar närståendes upplevelser och under den kategorin ingår subkategorierna lång väntan och önskan om information samt vänlighet och trygghet och under kategorin sjuksköterskans upplevelser ingår följande subkategorier osäkerhet, rädsla och oro; behov av att få vara hos de närstående; otillräcklighet och ovisshet samt tidsbrist. Diskussion: Utebliven information skapar oro och osäkerhet hos närstående, brist på tid ökar känsla av stress hos sjuksköterskor och osäkerhet hos sjuksköterskor i mötet påverkar närståendes trygghet och tillit..