Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och Omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Att genomföra förändringar är inget nytt. Redan 500 år före vår tideräkning sägs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting är permanent förutom förändringar?. I dagen föränderliga samhällen är det av stor vikt att kunna förändra sin organisation efter ändrade krav från omgivningen. Brist på kommunikation anses vara den främsta orsaken till att förändringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhålls som ett tecken på framgångsrika förändringar.

När en tillgång tas ut ur en näringsverksamhet utan att marknadsmässigt vederlag har erlagts presumeras en beskattningsåtgärd. Huvudregeln är då att beskattning skall ske som om tillgången har avyttrats för ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detta innebär att överlåtaren kan komma att uttagsbeskattas för skillnadsbeloppet mellan marknadsvärdet och det eventuella vederlaget. Det är dock en allmän uppfattning att affärsmässigt välmotiverade Omstruktureringar skall kunna ske utan att detta utlöser någon omedelbar beskattning. Därmed kan uttagsbeskattning underlåtas om förutsättningarna för en underprisöverlåtelse är uppfyllda.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande Omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och Omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

För ägare av fåmansföretag finns särskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer då delägare i fåmansföretag erhåller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte är att förhindra att delägare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhåller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestämmelsen mot skatteflykt vid vinst på kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. Härigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns beträffande bestämmelsens överensstämmelse med EG-rätten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fåmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen är att delägare av sådana andelar har ett större intresse än bara ägande av företaget.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora Omstruktureringar inom Nolato.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora Omstruktureringar inom Nolato.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och Omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och Omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.