Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på Omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens Omslag. Samtliga Omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens Omslag. Samtliga Omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

ABSTRACTTitle: Elle & Café ? a study of fashion magazines cover pages.Number of pages: 38Author: Greta SimonssonTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring Semester 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The purpose of this essay is to:? Analyze the cover images from the 2007 editions of the magazines Elles and Café, using semiotic analysis.? Analyzes eventual resemblances or differences between the two magazine's cover images based upon the result of the semiotic analysis.Material and methods: The study of Elles's and Café's cover pages has been done using a model built upon semiotic analysis, developed with the purpose of suiting observation and examination of cover pages of fashion magazines. The cover pages were analyzed from the categories character, context, and environment.Main results: The main results include the observation that both Elles and Café chooses well-known figures from women's fashion industry as prime characters on their covers. In Elles, all main characters are famous women emerging from the music, television and fashion industries. The women in Café are known for similar professions.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

BokOmslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokOmslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokOmslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer.Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokOmslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokOmslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på Omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av Omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

Syftet med detta arbete är att undersöka bilders betydelse för att uppnå läsförståelse ur aktörerna på marknadens perspektiv. Det som ska undersökas är hur illustratören kan utforma bilden för att påverka läsförståelsen och hur aktörerna kan påverka vilka barnböcker som finns tillgängliga för barnen. Det är också viktigt att undersöka vikten av bilden och textens samspel, hur det påverkar läsförståelsen.m Vidare kommer undersökningen att utforska de mest framträdande fördelar och nackdelar som finns med att använda bilder i böcker för barn som håller på att lära sig läsa. Undersökningen har använt sig av en kvalitativ metod. Litteraturgranskningen har kommit först, där en teoridel har genererats.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsOmslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs Omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i Omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett Omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på Omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex Omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet.