BakgrundFetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren? Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stärka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska användning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens förkunskaper och sedan utgår från dessa. I vår undersökning har vi velat få eleverna att sätta ord på sina tankar och ventilera eventuella problem så att vi tillsammans kan lösa dem, därigenom ska en ökad förståelse i matematik uppstå.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg.

Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller Omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade avskriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera Omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva.

Vårt forskningssyfte är att undersöka ett antal modersmålslärares arbete ur olika perspektiv. Utifrån det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar på följande frågeställningar: Vilka centrala uppgifter har modersmålslärare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmålslärares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmålslärare, skolledare och grundskollärare för att ta del av deras uppfattning. Vi har även ställt frågor till ett antal modersmålslärare via en enkät. Vi fann att bland de uppgifter modersmålslärare har framstår kulturförmedling som den tydligaste.