Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan den kan ha på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr, uppdraget är att utifrån deras Omorganisation se hur implementering har nått ut till de anställda. Syftet med min uppsats är att se om de anställda tagit del av förändringen eller fortsätter i samma spår som tidigare. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationsförändring, organisationskultur samt arbetsgrupper och normer.

Arbetet syftar till att beskriva och analysera de interna effekterna av en Omorganisation. Detta bygger på en kvalitativ undersökning då vi ansåg att den var den mest relevanta metoden för studien. För att kunna fördjupa sig i ämnet från nära håll och bygga undersökningen på åsikter från de internt berörda parterna. Vi använde oss av ett flertal organisationsböcker som innehåller teorier om förändring och förändringsarbete. Information till empiriska delen av arbetet är hämtad från intervjuer med personer på ledningsnivå men också med övriga medarbetarna.

En av grundstenarna för en framgångsrik Omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en Omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje.Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att Omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av Omorganisationen.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Att välja rätt nätverksoperativsystem för verksamheten vid en Omorganisation av nätverket är en svår uppgift. Rätt nätverksoperativsystem är avgörande för hur nätverket i organisationen eller företaget skall fungera. När en Omorganisation planeras kan andra nätverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bättre, än det existerande systemet väljas. Valet av system beror till exempel på vilken nivå av säkerhet, åtkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsäkerhet nätverket skall ha.Denna rapport fokuserar på val av nätverksoperativsystem. Detta görs med avseende på hur det är möjligt att implementera säkerhet, åtkomlighet och driftsäkerhet.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan i arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en Omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en Omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en Omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Uppsatsen behandlar en på statliga Lantmäteriverket genomförd fallstudie där medarbetarnas förståelse för arbetet undersöks med fokus på deras tidigare yrkesbakgrund..

Den nya polisOmorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som är grundaren av den nya Omorganisationen menar på att polisen i Norrbotten påvisar för dåliga resultat och har därför initierat denna Omorganisation. Syftet med denna rapport är att ta reda på vad den nya Omorganisationen egentligen innebär för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlägga vad kommunalråden i dessa kommuner har för åsikter om den nya organisationen.Vi har även jämfört den nya polisorganisationen med närpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan känna en viss oro när man hör vad kommunalråden i de olika kommunerna säger angående det minskade förtroende för polisen som allmänheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten går ut på att centralisera resurserna till kuststäderna, och om det blir nödvändigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden.

This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company?s survival.

Uppsatsen behandlar vilka bestämmelser som kan göras gällande på sekretessens område inom skolan. Först görs en genomgång av grundläggande sekretessbestämmelser för att sedan övergå till de bestämmelser som är specifika för skolan. Uppsatsen avslutas med ett flertal förslag till Omorganisation i skolan..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till Omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? Omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans Omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Svensk polis genomför den största organisationsförändringen sedan förstatligandet av polisväsendet år 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhållen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. Målet med att ombilda myndigheterna till en är att stärka Polisens förmåga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen är tänkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Polisens omorganisering framställs i centrala politiska dokument.