Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers lärande och hälsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden är kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lärare i årskurs F-3 på sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lärarna anser att elever lär sig på olika sätt, samt lär med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. Nästan alla lärare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belägg till varför. Det belägget som flest lärare använder är att eleverna får använda hela kroppen och alla sinnen i lärandet, de får göra.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Kronisk sjukdom innebär stora förändringar för personen som drabbas men också för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det välbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nå studiens syfte analyserades en narrativ berättelse i form av en självbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av närhet och stöd, Känslor av osäkerhet, Känslor av rädsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att känna välbefinnande och omvärdera livet.

Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder ?en bild av kroppen? och många relaterade till sin egen kropp när de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild.

Många kvinnor som överlevt bröstcancer får en rädsla för återfall. Trots avsaknad av sjukdom kan människan uppleva minskad känsla av välbefinnande. Människans livsvärld kan påverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen ändras. Studiens syfte är att belysa hur rädslan för återfall påverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in från nio biografier och självbiografier.

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagångsföräldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande föräldraskapet, utifrån kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande föräldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudområden: Förhållandet till den gravida kroppen (tankar och känslor inför kroppens förändring, förlossningen, bärandet av fostret), Förhållandet till det blivande barnet (känslor och kommunikation med fostret, föreställningar om barnet), Förhållandet till den kommande föräldraidentiteten (tankar kring föräldraskapet, förebilder, skapandet av föräldraidentiteten), Förhållandet till parrelationen (graviditeten och föräldraskapets påverkan på relationen, partnernas rollfördelning), Förhållandet mellan föräldra- och yrkesidentitet (balansen mellan föräldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslås vidare forskningsfrågor..

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

I Sverige har drygt en person av 800 diagnosen multipel skleros (MS). Det är en livslång sjukdom som hela tiden progredierar och ger allt svårare symtom hos den drabbade. Detta medför att många personer med MS känner en uppgivenhet och riskerar att drabbas av depression eftersom MS är svår att förutse. Detta kan inverka på individens livsvärld, lidande och välbefinnande samt den subjektiva kroppen. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med multipel skleros.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet. En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på tre gymnasiesärskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingår och hur den bedrivs. Våra frågeställningar är:1. Vilka teman och ämnen ingår i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sällan i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning på tre olika gymnasiesärskolor i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjälp av fyra olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö.

Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld.

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.