Sökresultat:
48314 Uppsatser om Olika synsätt - Sida 38 av 3221
Handel som vapen mot fattigdom : Ăr Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?
Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.
AnvÀndande av vissa tvÄngsmedel : AnhÄllande pÄ recidiv
Polisens arbete mot brottsligheten Ă€r alltid aktuellt. NĂ€stan dagligen kan vi lĂ€sa om hur rĂ€ttsvĂ€sendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. TyvĂ€rr Ă€r övervĂ€gande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Ăven inom poliskĂ„ren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i Ă„klagarnas tvĂ„ngsmedelsanvĂ€ndning som gör det svĂ„rare respektive enklare att nĂ„ resultat i arbetet. SĂ€rskilt irriterande uppfattar man frĂ„n polisens sida att det Ă€r dĂ„ Ă„klagarna inte anhĂ„ller och begĂ€r misstĂ€nkta hĂ€ktade pĂ„ recidivfara i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som man inom polisen hade önskat.
Syns jag sÄ finns jag En kvalitativ och kvantitativ uppsats om sjukhuskuratorns upplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll och status i en naturvetenskaplig vÀrld
82 stycken personer motsvarar det totala antalet sjukhuskuratorer som arbetar medsomatisk vÄrd pÄ de Sahlgrenska sjukhusen. Uppsatsens respondenter motsvarar cirka58 % av dessa.47 stycken sjukhuskuratorer har via en enkÀt besvarat frÄgor gÀllande sinaupplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll samt status i en naturvetenskaplig kontext.Sjukhuskuratorerna stöter inte sÀllan pÄ utmaningar dÀr ett tydliggörande av yrkesrolloch yrkesidentitet blir nödvÀndiga grundstenar för ett varaktigt och funktionelltarbetsklimat. Yrkesrollers avgrÀnsning och inramning skapar förutsÀttningar, ger frihetmen exkluderar och inkluderar likasÄ. Att befinna sig i en kontext dÀr man stundom kankÀnna sig som en frÀmmande fÄgel bland de som har mer sjÀlvklara roller i detprofessionella samspelet kan yttra sig och fÄ som konsekvens att en otydlighet iyrkesrollen tar sin plats. DÄ man inte kommer frÄn samma vetenskapligt vedertagnautbildningsbakgrund ger detta olik förförstÄelse och syn pÄ den vÀrld man arbetar i.FrÄgestÀllningar runt sjukhuskuratorns tydlighet, organisation, personligtengagemang, det akademiska spÄret och legitimation diskuteras.
Charlie don't surf! : En studie av det postkoloniala perspektivet i amerikanska Vietnamkrigsfilmer
Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.
2011 Ärs uppdatering av Skuldsaneringslagen (2006:548) : En granskning av hur uppdateringen pÄverkat enskilda nÀringsidkare och borgenÀrer
BakgrundRegeringen ansÄg trots införandet av 1994 Ärs Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning pÄ problemet att enskilda nÀringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att fortsÀtta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestÄnd. 2007 tillsattes dÀrför en sÀrskild utredare som skulle utreda och lÀmna förslag om skuldnedsÀttning för enskilda nÀringsidkare. Denna utredning lÄg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om.ProblemformuleringVilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för nÀringsidkare sÄvÀl som borgenÀrer?SyfteVÄrt syfte med kandidatuppsatsen Àr att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förvÀntade effekterna uppnÄtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstÄtt.MetodStudiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkÀteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod.
Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehÄllsanalys av tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre bilderböcker frÄn2000-talet sett ur ett genusperspektiv
FÀrger, klÀder, handlingar och aktiviteter Àr saker som tillskrivs mÀn eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre böcker frÄn 2000-talet. Genom en innehÄllsanalys har vi utformat analysfrÄgor dÀr vi studerat karaktÀrernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur karaktÀrerna framstÀlls i sex valda bilderböcker. Vi har Àven valt att se om samhÀllets rÄdande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger pÄ under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.
KÀnslor syns inte utanpÄ men kÀnns inuti : Barns behov av vuxna i sin krisbearbetning
Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgÄ vid hÀndelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer pÄ skolan. Det finns inga direktiv frÄn varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka hÀndelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhÀmtat krisplaner frÄn fem grundskolor med Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpÄ jag upptÀckt stora skillnader och Àven likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat pÄ tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mÄr dÄligt till följd av intrÀffat dödsfallSituationer som en enskild skola Àr ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns kÀnslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker Àven efter indikationer pÄ att barn som mÄr dÄligt till följd av att förÀldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna.
Reciprok undervisning som stöd vid lÀsning av faktatexter : en fallstudie av en intervention i Ärskurs 2
Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.
Att frÀmja amning vid amningsproblematik : BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att vÀgleda mammor
Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vÀgleda mammor med upplevd amningsproblematik för att frÀmja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spÀdbarn som enda föda upp till sex mÄnaders Älder. Globalt sett syns en nedÄtgÄende trend gÀllande amning. Det Àr av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att frÀmja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fÄtt stöd av vÄrdpersonal slutade amma i större utstrÀckning Àn de som fÄtt amningsvÀgledning.
Femininitet som maktmedel? : undersökning av hur feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Sjöfart, kyltransport och framtiden hÄllbara sjöfart.
AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundlÀggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur anvÀndandet av olja som huvudsaklig energikÀlla tillframdrivning kommer att förÀndras i framtiden. Sjöfart Àr en global marknad som Àr hÄrtkonkurrensutsatt. Stora delar av vÀrldens försörjning av rÄolja, oljeprodukter, mat, stÄl och andralivsnödvÀndiga rÄvaror och förÀdlade produkter sÀkerstÀlls m.h.a. sjöfarten. För att faststÀlla att sÀkerhetenÀr acceptabel pÄ denna marknad sÄ finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla lÀnder med intresse isjöfart.
Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ
Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.
Digitala citat : Hur sociala medier anvÀnds i dagstidningar
Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Nya hemmansÀgare och gamla bönder : En studie i fastighetsomsÀttningen under det industriella genombrottet i Edefors socken 1865-1905
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sÄgverksindustrin genombrott, dÄ brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det Àr ett Àmne med mÄnga lager och med mÄnga möjliga vÀgar att följa, och jag har valt att lÀgga fokus pÄ fastighetsÀgandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer Àr pusselbitar för att förstÄ den för sin samtid sÄ aktuella NorrlandsfrÄgan. En eskalerande fattigdom och ett vÀxande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och NorrlandsfrÄgan och Norrlandskommittén Àmnade lösa problemet. De samhÀlleliga ÄtgÀrder som infördes avsÄg att dÀmpa proletariseringen, men Àven att underlÀtta för skogsbolagen att erhÄlla den eftertraktade rÄvaran. I min uppsats har jag tagit mig an kÀllmaterialet med en medvetenhet om de samhÀlleliga ÄtgÀrderna, och Àven om de olika förutsÀttningarna för mina undersökningsobjekt.
Den interna styrningen i kreditinstitut : PÄverkan av EBA:s nya riktlinjer (GL 44)
Efter finanskrisen Är 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrÄgasÀttas mer Àn under tidigare Är. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer pÄ omrÄdet av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfÀlliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat sÄ behövdes proceduren för tillsyn förbÀttras i kreditinstituten.EBA övertog Är 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det pÄ den interna styrningen i kredit- och vÀrdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersÀtta rÄden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan Är 2005.FrÄgestÀllningen i uppsatsen Àr hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att pÄverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jÀmfört med de nuvarande rÄden i FFFS 2005:1.