Sökresultat:
48314 Uppsatser om Olika synsätt - Sida 37 av 3221
Arbetsrelaterad stress. En kvalitativ intervjustudie om anestesisjuksköterskors upplevelse av stressande situationer i sitt yrke
Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.
Plugin-hantering i ett webbsideramverk
Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.
Följer röntgenavdelningarna de rekommenderade riktlinjerna vid knÀledsartrosfrÄgestÀllning och efterföljs metodboken av röntgensjuksköterskorna?
Bakgrund: Artros Àr ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sÀmre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knÀn. Vid knÀledsartros syns ofta förslitningar i knÀleden. Artros diagnosticeras med lÀkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen Àr en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knÀledsartros.
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
MÄngkulturalismens baksida : koloniala spÄr i musikvideor för barn
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur musikvideor producerade för barn i Äldrarna mellan 4-12 Är förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ?norm? och ?den andre? utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. UtifrÄn detta övergripande syfte utgÄr studien utifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upprÀtthÄller musikvideor vars mÄlgrupp Àr barn frÄn 4-12 Är den koloniala distinktionen mellan de som utgör ?norm? och de som utgör ?den andre?? Hur gestaltas ?den svarte andre? och ?den orientale andre? i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhÄllanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framstÀllningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillÀmpats pÄ undersökningens material dÀr jag anvÀnt semiotikens teckenlÀra som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgÄngspunkt stÀllde jag följande analysfrÄgor till texterna: Vad berÀttas uttryckligen i videorna? Hur framstÀlls maktförhÄllanden och konflikter? Vilka stereotyper portrÀtteras? Vilka framstÄr som auktoriteter? Vilka klÀder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fÀltet dÀr jag bland annat anvÀnt mig av teorier gÀllande vÀstvÀrldens kunskapsproduktion om ?den andre?.
Specialpedagogisk forskning - En innehÄllsanalys av forskningen vid enheten för specialpedagogik i relation till utbildningsplanen för specialpedagoger respektive speciallÀrare under 2000/talet.
Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.
1:1 ? teknik före funktion? : En studie av kommunala 1:1-satsningars motivering och implementering
Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.
Cyberislam : muslimernas plats i rummet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Pappa i praktiken : diskurser om faderskap och förÀldraledighet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Vuxnas matvanor i hushÄll med eller utan barn : En kvantitativ studie avseende livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland vuxna i hushÄll med eller utan barn
Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande hÀndelse och ett antal studier har gjorts pÄ hur det pÄverkar matvanorna. Resultaten pekar Ät lite olika hÄll, men det verkar som att det frÀmst Àr mammans kost som pÄverkas och ofta till det sÀmre jÀmfört med kostrÄden. FÄ svenska studier har gjorts inom Àmnet. Med hjÀlp av data frÄn den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland kvinnor och mÀn i hushÄll med eller utan barn.Metod: Studien bygger pÄ sekundÀr analys av data frÄn Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, mÀn med barn samt mÀn utan barn.
"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning
VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Ă
ttiotalister pÄstÄs i undersökningar vara den första generationen som genom att vÀxa upp i det senmoderna samhÀllet ska ha utvecklat andra vÀrderingar gÀllande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebÀra att de Àr bÀttre anpassade till spelreglerna pÄ dagens arbetsmarknad. DÀrför vill vi ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ättiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgÄ högskolestudier. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: vad driver individen till att vÀlja högre studier, hur har det senmoderna samhÀllet och arbetsmarknaden pÄverkat individens val att studera och pÄ vilket sÀtt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ättiotalister nÀr det gÀller studier och arbetsmarknad.
Byggmetod, energianvÀndning, transport: : vid jÀmförelse mellan GÀvle Strands Etapp 2 och Maskinisten
SAMMANFATTNINGEnergianvÀndning under produktion av nya byggnader Àr en aspekt pÄ den angelÀgna miljöfrÄgan, men Àn saknas bÄde regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jÀmförelse av energianvÀndning och utslÀpp vid byggnation och transport av byggmaterial för tvÄ nybyggda hus Àgda av GavlegÄrdarna AB pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinistgatan 19: GÀvle. Strand Etapp 2 kallas projektet pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet pÄ Maskinistgatan 19 i denna undersökning. MÄlet för studien har varit att faststÀlla vilket av dessa tvÄ projekt som har haft lÀgst energianvÀndning samt utslÀpp av vÀxthusgaser vid resningstillfÀllet, dvs. under projektens produktionsskeden.
Identitetskapande fritid: En kvalitativ undersökning av ungdomsgrupper och deras fritid
FritidsgÄrdsverksamheten inom LuleÄ Kommun kommer genomgÄ en förÀndring i samband med att verksamheten ÄtergÄr till kommunal regi efter ett beslut frÄn 2011. PÄ grund av det kommande förÀndringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att fÄ svar pÄ hur populÀra fritidsgÄrdar Àr för ungdomar bosatta inom dessa omrÄden och Àven vilken av de tvÄ fritidsgÄrdarna som Àr mest besökt. Detta har dÀrför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda pÄ detta undersöktes det Àven om det finns skillnader beroende pÄ bostadsomrÄde, kön, Ärskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer pÄverkade ungdomarnas val i dessa frÄgor pÄ nÄgot sÀtt. De tvÄ bostadsomrÄdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig frÄn varandra i form av andelen utrikes födda, medelÄlder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgÄrdens vanligaste besökare Àr killar, samt att den populÀraste fritidsgÄrden Àr den som Àr belÀgen i anslutning till högstadieskolan dÀr dessa ungdomar gÄr. Det Àr Àven under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sÀllan tar del av verksamheten under sin fritid.
BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot
antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner
blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt
f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.
Syftet, kÀnslan och formen : NÄgra elevers och lÀrares tankar om film i gymnasieskolans svenskundervisning
Syftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ hur film kan anvÀndas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur resonerar nÄgra lÀrare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlÀrningspotential ser lÀrarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lÀrare och tvÄ elever har gjorts. Dessa har spelats in pÄ diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn undersökningens frÄgestÀllningar.