Sök:

Sökresultat:

48314 Uppsatser om Olika synsätt - Sida 35 av 3221

Att leva med fibromyalgi - kvinnors och mÀns upplevelser

Fibromyalgi Àr en sjukdom dÀr patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda pÄ mer om deras upplevelser för att bÀttre kunna bemöta dem i hÀlso- och sjukvÄrden. I Sverige berÀknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara sÄ att fler mÀn Àn vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mÀns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet pÄverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att fÄ fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.

Att leva med whiplashrelaterade besvÀr

Whiplash Àr en skada som uppstÄr efter ett nacktrauma och besvÀr som uppstÄr pga denna skada benÀmns whiplashrelaterade besvÀr (WAD). Alla som rÄkar ut för ett nacktrauma fÄr inte bestÄende men, men för de 10% dÀr besvÀren kvarstÄr pÄverkas livsituationen avsevÀrt. Skadan gÄr inte att pÄvisa med den medicintekniska apparatur som finns idag. De kroniska besvÀren Àr mÄnga och omfattande, ofta diffusa och kan inte alltid logiskt kopplas till nacktraumat. Patienten kÀnner att skadan ideligen mÄste ?bevisas? eftersom den inte syns.

FrÄn F till A : En ny betygsskala för grundskolan

I föreliggande uppsats jÀmförs karaktÀrsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrÄn frÄgorna: vad talas det om och vad talas det inte om nÀr det gÀller: elevers prestation och motivation, utvÀrdering av skolan, tydlighet/ rÀttvisa, lÀrande/examination/undervisning samt urval? FrÄgorna stÀlls till de lÀsta texterna inom de valda diskurserna. LÀroplansteori har anvÀnts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. JÀmförelsen av karaktÀrsdragen visar att bÄda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rÀttvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svÄrigheter att sprÄkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i bÄda diskurserna om en oro för ytinlÀrning och en större fokusering pÄ detaljer, Àven om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Varför söker mÀn till socionomutbildningen? En undersökning vid Malmö Högskola utifrÄn kulturellt kapital och hegemonisk maskulinitet

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur könsfördelningen ser ut pÄ socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminÀr bild av dess manliga studenter utifrÄn deras attityder gentemot yrket och att söka svaret pÄ frÄgan: Vad Àr det som karaktÀriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrÄgestÀllning valde vi: Varför vÀljer mÀn att lÀsa till socionom? Och följdfrÄgorna till huvudfrÄgestÀllningen var: Hur pÄverkar det kulturella kapital man bÀr med sig detta val? samt Hur pÄverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter pÄ MAH. Intresset för detta Àmne kom till i mötet med arbetslivet, dÀr det samtidigt rÄder brist pÄ mÀn och en önskan om ett ökat antal mÀn. Dessutom syns den skeva könsfördelningen Àven tydligt inom skolan dÀr endast ca 15 % av studenterna Àr mÀn.

Bland CrÚme fraiche-burkar och guldmÀrkta lÄdor : en observationsstudie om makt och innemiljö i förskolan

Det hÀr examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt Àr ett vÀrdeladdat ord som sÀllan förknippas med förskolan och skolan. SÀttet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av sÄ vÀl inne som utemiljön. Pedagoger Àr hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gÀller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Bakom Hemsidan : Viktiga faktorer för e-handlare

Titel:                Bakom hemsida ? Viktiga faktorer för e-handlareFörfattare:      Jeanette Flystam-Alvarsson & Therese TossavainenProgram:       Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrningHandledare:    Thomas KarlssonInstitution:       Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarBakgrund:Distanshandel har ökat starkt under de senaste Ären och det beror pÄ att de som handlar pÄ nÀtet gör det oftare. De viktigaste faktorerna för kunderna Àr att det Àr bekvÀmt, priserna Àr bÀttre och det Àr flexibelt. Produkterna som sÀljer bÀst Àr böcker och CD-skivor, elektronik och klÀder. Kunderna söker information pÄ nÀtet innan de handlar och det gÀller att företagen syns dÀr kunderna finns.

Jag syns! AlltsÄ finns jag! : En studie i hur unga mÀnniskor beskriver hur de tÀnker kring att synas pÄ sociala medier.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

SprÄklig identitet och klassbakgrund- syns det i elevtexter? : -En studie av pedagogers uppfattningar om statusmarkörer i elevtexter

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser pÄ skriftsprÄket som social markör. I vÄr bakgrundsbeskrivning utgÄr vi frÄn Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhÀllsklasser frÀmst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för mÀnniskors fortsatta livschanser och tillgÄng/begrÀnsningar av maktpositioner i samhÀllet. Vi belyser Àven Bernsteins resonemang, kring sprÄkkoder kopplat till social klass, vilka han benÀmner som utvecklad respektive begrÀnsad kod. Barns sprÄk och uppvÀxtmiljö Àr de faktorer som Àr bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang.

AnvÀndning av budgetstyrning gentemot budgetlös styrning inom banksektorn

Ett varulager Àr oftast den största posten av ett företags tillgÄngar och Àven en viktig del av redovisningen. VÀrdering av varulagret Àr en komplex del i ett företag och det Àr mÄnga företag som har problem att hantera vÀrderingen. Flera personer lyfter upp problematik och svÄrigheter att vÀrdera ett varulager och frÀmst för tillverkande företag eftersom det Àr mÄnga komponenter som ska tas hÀnsyn till och vÀrderingen styrs av lagar som tillÄter egen tolkning. Ett varulager binder Àven kapital i företaget och det Àr dÀrmed viktigt att företag vÀrderar det korrekt.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur tillverkande företag vÀrderar sitt varulager samt analysera vilka svÄrigheter företag anser finnas med vÀrdering av varulager. Syftet Àr Àven att beskriva hur företag hanterar svÄrigheterna som beskrivs finnas i vÀrdering av varulager för företag.

LÀsundervisning pÄ oklar grund. En kvalitativ analys av Ätta lÀrares beskrivningar av sitt arbete med lÀs- och skrivinlÀrning

Syfte: LĂ€raren Ă€r den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjĂ€lpa elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Syftet med studien Ă€r att försöka belysa lĂ€rares arbete och kompetens inom lĂ€s- och skrivinlĂ€rning i Ă„rskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur upptĂ€cker lĂ€rare elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur arbetar lĂ€rare med elever som inte kommer igĂ„ng med lĂ€sning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie Ă€r den kvalitativa dĂ„ den lĂ€mpar sig bra nĂ€r man söker förstĂ„ och tolka resultat. Kvalitativ forskning Ă€r ocksĂ„ lĂ€mplig nĂ€r man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lĂ€rare inom Ă„rskurserna 1-3 pĂ„ tvĂ„ F- 6 skolor har intervjuats.

Officers- och underofficerskÄrens social och geografiska bakgrund i Sverige : Upplan och VÀstergötland

UtifrÄn de stÀllda frÄgorna under rubriken syfte och frÄgestÀllningar sammanfattar jag nedan min studie. De resultat jag kommit fram till och som jag presenterat ovan Àr att geografiskt rekryterade krigarstÄndet sina officer- och underofficerare sÄ nÀra geografiskt som det var möjligt. Tittar man pÄ Upplands regemente rekryterades officer- och underofficerare frÀmst frÄn Uppland och Stockholm. Samma mönster Äterkommer hos VÀstgöta kavalleriregemente som var förlagt till VÀnersborg. Den största rekryteringen skedde frÄn VÀstra Götaland och i andra hand frÄn övriga Götaland.PÄ den sociala frÄgan, dvs vad fadern hade för yrke sÄ dominerade de vars far ocksÄ hade militÀr bakgrund rakt igenom hela min studie.

Skillnader mellan könen vad gĂ€ller utbildningsmöjligheter i Indien. ? Är flickor i Indien fattigare Ă€n pojkar, om man mĂ€ter fattigdom i utbildningsmöjligheter?

I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.

Syns du inte sÄ finns du inte : en kvalitativ studie av orsaker till medlemskap i en "firma"

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ?firmor?. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur ser deras sociala förhÄllanden ut? Hur ser deras sjÀlvbild ut? Varför Àr de medlemmar?MetodStudien Àr kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och tvÄ supporterpoliser.

E-handelns pÄverkan pÄ de fysiska butikerna inom bokbranschen

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sÀlja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgÄngsrikt vilket kan innebÀra svÄrigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher Àr mer drabbade Àn andra. Bokbranschen Àr en av de mer utsatta, dÀrför har vi valt undersöka varför denna bransch Àr utsatt och hur den har pÄverkats av e-handeln. Vi undersöker Àven hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet frÄn Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden Àr kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts dÀr priser har jÀmförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vÄr teoretiska grund har mestadels av kÀllorna bestÄtt av artiklar och rapporter.

Ett kvinnligt perspektiv pÄ work-life balance : samhÀlleliga förutsÀttningar, jÀmstÀlldhet och strategier

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->