Det blir allt viktigare för företagsledare och butikspersonal att känna till hur män och kvinnor agerar i sina köpsituationer, och då det finns knapphändig information inom ämnet tycker vi att det är intressant att göra en undersökning inom området. Tanken är att få fram de skillnader som antas finnas mellan män och kvinnor i deras genomgång av köpprocessen inom konfektionsbranschen.Rapporten baseras på hur män och kvinnor går igenom de olika stegen i köpprocessen. Utgångspunkten i rapporten ligger i att besvara frågeställningen: Finns det skillnader i mäns och kvinnors syn på köpprocessen inom konfektionsbranschen, och i så fall hur skiljer det sig? Kan det även finnas skillnader mellan olika generationer? Det är främst viktigt för butikerna att känna till konsumenternas förväntningar och behov för att kunna tillfredsställa dem, då köpprocessen är en viktig del i konsumentens dagliga inköp såväl som vid inköp av sällanköpsvaror.I rapporten sammanställs ett antal kvalitativa undersökningar som gjorts i form av öppna individuella intervjuer med butikschefer samt fyra stycken öppna gruppintervjuer med konsumenter i två olika ålderskategorier, 16-39 samt 40-70, även indelat i kön då det också kan skilja sig i olika generationer. Intervjuerna bygger på den teoretiska referensramen som har sin grund i konsumtionens utveckling och konsumentens köpprocess.

The aim of this bachelor thesis is to see how illustrators and illustrations are treated in Bibliotekstjänst?s binding booklets compared to how authors and texts are treated, i.e. the picture versus the printed word. My aim is to try and find out if librarians have the aids to acquire information about picture-book illustrators and illustrations in their selective work and reference work. In order to find out about this I need to examine the most common aid in this work, i.e.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom äldreomsorgen har om äldre personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. Syftet var även att förstå hur heteronormativitet ser ut inom äldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie använts. Intervjuer med sex enhetschefer på äldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering använts.

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet.

SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.

Kompetens och kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochkompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.