Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Denna studie baseras på den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lämpliga sociala beteenden kan förstås som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter där sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien ämnar därmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis på bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men också av anledning att studien ämnar undersöka betydelsen av filmernas avsändare.

Titel Uterummets föreställning ? En studie avVårväderstorgetFörfattare Christer Andersson & Ulf DavidsonKurs Examensarbete i Medie? ochkommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid GöteborguniversitetTermin Höstterminen 2008Handledare Karin FogelbergSidantal 45 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll Vårväderstorget spelar för människor som bor eller jobbar i områdetMetod Kvalitativa intervjuer med sex respondenterMaterial Sex intervjuer med boende eller jobbande i BiskopsgårdenHuvudresultat Vårväderstorget är ett centraltorg i Biskopsgården som är relativt levande, då verksamheterna är öppna, tillskillnad från omkringliggande platser. Trots att platsen upplevs som dyster och färglös finner de intervjuade det trivsamt där. Även torgets utformning upplevs som positiv då dess yta består av fler etage, vilket tillsammans med de omkringliggande verksamheterna bildar en inneslutande och intim gågata. Här finns ettlugn och här känner sig folk avslappnade och hemma, till skillnad mot innerstaden, vilken beskrivs som mer krävande.

Sammanfattning Dagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick.

Jag har gjort en undersökning om lekens betydelse i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer fastställa hur viktig leken är för barnen i förskolan. Jag har sökt svar på mina frågor hos förskollärare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmässigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna är ganska överens om att leken är en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att leken är ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lärande och utveckling.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning.Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19?80 år.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.