Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket.

Mindfulness har används som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förändra förhållningssätt beträffande sig själv och yrket.  Det finns många medicinska studier som pekar på fördelar med att öva sinnet med att vara närvarande i nuet, alltså att vara mindful. Mitt syfte är att undersöka om, hur och varför ett åtta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad på fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka två år sedan. Undersökningens teoretiska utgångspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever två år senare är Moxnes elva inlärningsprinciper vilka han hävdar är nödvändiga för vuxnas lärande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder och förutsättningar som ges till elever som inteföljer mallen vid läsinlärning. Arbetet har utgått från frågeställningarna:- Hur arbetar pedagoger med läsinlärning?- Hur organiserar skolan särskilt stöd?Metod: Studien är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har genomförts med trepedagoger och tre rektorer. Samtliga intervjuer spelades in på band.Resultat: Utifrån min undersökning kan jag se att pedagogerna använder sig av många olikametoder när de arbetar med läsinlärning.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun.

Examensarbetet handlar om olika föreställningar mellan pedagoger och barn och på vilket sätt barnen leker med vissa leksaker. Syftet med arbetet är att få syn på olikheter eller likheter mellan vad pedagoger förväntar sig att leksakerna ska användas till och hur de faktiskt leks med av barnen. De tre frågor som arbetet har utgått från är: Hur ser barnen och pedagogerna på de utvalda leksakerna och deras användning? Skiljer sig förväntningarna åt kring hur leksakerna ska användas och i så fall hur? Hur går det till när barnen laddar leksakerna med en ny mening? För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat två pedagoger och observerat en utvald barngrupp på sex barn. De teoretiska utgångspunkterna har varit leken och lågrealistiska respektive högrealistiska leksaker.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn.Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat.

Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnasförväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetetbygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter ochuppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger tänker kring fenomenet samling. Jag ville också ta reda på hur musik skulle kunna användas i samlingar. För att ta reda på detta delades enkäter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att få exempel på hur musik kunde användas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.