Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kantillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor medsammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som allapedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex.

Syftet med vår studie är öka kunskap och förståelse om förskolepedagogers användning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter på dator och IT i förskolan, både positiva och negativa aspekter, samt vad vårt styrdokument säger om IT och teknik. Vår studie är fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vårt resultat grundas på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. Våra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Studien syftar till att kontrollera åldern på kartmaterial som grundskolan har att tillgå i geografiundervisningen samt få kännedom om hur pedagoger ser på materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nå ett för Luleå kommun generellt och allmängiltigt resultat. Rådata har insamlats med enkät- och observationsmetoder. Undersökningen kan således ses både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet påvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Studiens syfte var att ta reda på vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? På vilket sätt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att få en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två olika förskolor.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass?Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

BAKGRUND: Forskning tyder på att arbetslaget är av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lära av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utsträckning. Det finns många teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nå utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsättningar, både praktiska och sociala.SYFTE: Syftet är att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, både inom och utanför avsatt tid för möten, används som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har använt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvärld. Sex pedagoger intervjuades från olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen är av stor vikt.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare.