Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.

De begåvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekräftade och bemötta utifrån sin mognads- och utvecklingsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första år definierar begreppet begåvade barn och om och i så fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begåvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begåvning, de begåvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnå vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första år. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att pedagogerna upplevde att det var svårt att definiera begreppet begåvade barn och att det finns många olika sorters begåvningar.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med denna studie var att belysa och jämföra förskollärare och grundskollärare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger på facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebär och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svåra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, två från grundskolan och en från förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jämförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna än förskolan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

Undersökningen syftar till att belysa förskollärares pedagogiska syn på barns kommunikativa förmågor i en flerspråkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mångkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mångkulturell, flerspråkig förskola. Resultatet påvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgår även att de har olika arbetssätt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan på olika sätt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmärksammat kroppsspråket som en viktig faktor för både barn och pedagoger i en mångkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation är ett bra hjälpmedel för att motivera och stärka barnets språkutveckling.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar ? förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.

Syftet med studien är att få en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser på dess betydelse. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vår empiri. Arbetet är även grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger från olika avdelningar eller förskolor. För att få en större spridning har vi valt att genomföra studien både på förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har någon uttalad profil.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.