FrÄgestÀllningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. NÀr eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de dÄ vara relevant? Vi analyserar elever frÄn första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vÄr undersökning stÀlls eleverna inför ett fiktivt dilemma och fÄr svara pÄ hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivÄer av moralutveckling och vilken förmÄga de har till etiskt tÀnkande.

Inledning: Den internationella handeln har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Orsaken till detta Àr dels de ekonomiska förÀndringarna inom företagen och dels förbÀttring av internationella relationer. Företagen Àr ocksÄ mer eller mindre pÄverkade av globaliseringen, vilket leder till stor osÀkerhet för företagen. NÀr man pratar om osÀkerhet inom företagen menar man internekonomiska risker i vilka ingÄr valutarisker. Den ökade osÀkerheten leder till att företagen mÄste skaffa sig kunskap om olika valutarisker samt hur man ska hantera dem.Syfte: Denna uppsats syftar till att förklara vilka valutarisker som kan uppkomma hos stora företag och vilka valutasÀkringsmetoder företagen kan anvÀnda sig av.Metod: Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda den kvalitativa metoden.

Syftet med denna undersökning Ă€r att diskutera hur pedagoger arbetar med lĂ€sinlĂ€rning dĂ€r alla olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder finns tillgĂ€ngliga, och om lĂ€sinlĂ€rningen skiljer sig nĂ„got Ă„t nĂ€r det rör de lĂ€ssvaga eleverna. Arbetet utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar; Hur arbetar pedagoger med barns lĂ€sinlĂ€rning, vilka metoder anvĂ€nder pedagogerna sig av vid barnens lĂ€sinlĂ€rningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssĂ€tt? Är det nĂ„gon skillnad i arbetet och arbetsmetoden nĂ€r man arbetar med barn med lĂ€ssvĂ„righeter jĂ€mfört med arbetet med barn utan lĂ€ssvĂ„righeter? De metoder urvalsgruppen bestĂ„r av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat pĂ„ enkĂ€ten, dessa arbetar alla pĂ„ tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har stĂ€llts mot den tidigare forskning som gjorts pĂ„ Ă€mnet, den tar bĂ„de upp olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder sĂ„ som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till lĂ€sning. Även nĂ„gra forskares Ă„sikter om barn och deras lĂ€sinlĂ€rning belyses tillsammans med empirin.

Rehabilitering Àr en process som bland annat hjÀlper klienten att ÄtergÄ till arbete och Àven skapa en förÀndring i livet. ArbetssÀttet sker pÄ olika sÀtt i avsikt att klienterna ska kunna uppnÄ det som krÀvs för att kunna komma ut pÄ arbetsmarknaden. Undersökningens fokus Àr sjukskrivning, dÄ detta skapar ett hinder för mÀnniskan att komma ut pÄ arbetsmarknaden. I den hÀr studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sina klienter för att hjÀlpa dem att finna motivationen till att ÄtergÄ till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid pÄ rehabiliteringen pÄ Arbetslivsresurs. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare och fem klienter.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad Àr adekvata för barn som har familjeproblem, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fÄtt fram ett relevant och ingÄende materiel som belyser Àmnet. Resultatet visar pÄ att organisationerna sÀtter barnet i fokus pÄ olika sÀtt, de har olika synpunkter och illvÀgagÄngssÀtt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi anvÀnt oss av eorier och begrepp som system och livsvÀrld av Habermas, byrÄkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar pÄ att det Àr viktigt att se till helheten och pÄ det som finns runt omkring, inte enbart pÄ de olika delarna och till problemet i sig..

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal lÀrare och speciallÀrare resonerade kring val av lÀsinlÀrningsmetod i allmÀnhet och nÀr det gÀller lÀssvaga barn i synnerhet. Det som var av vikt för studien var bland annat vilka metodval pedagogerna gjorde i sitt arbete och Àven vad de ansÄg finnas för orsaker till lÀssvaghet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Resultatet som framkom av studien var att lÀssvaghet kan bottna i mÄnga olika orsaker. Resultatet visade Àven att samtliga pedagoger kombinerade olika lÀsinlÀrningsmetoder i sin undervisning.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Prostitution har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebÀr. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. VÄrt syfte Àr att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska stÄndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys pÄ tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Denna studie undersöker anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida dÀr 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gÄtt ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrÄn fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehÄllsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken anvÀndartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. AnvÀndartesterna gjordes med hjÀlp av ?tÀnka högt?-metoden (?think aloud?). AnvÀndartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Vi har i det hÀr arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar pÄ omrÄdet Backen i UmeÄ. I detta arbete har vi stÀllt oss tre frÄgor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet lÀst verksamhetsplaner, handlingsplaner och Àven intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan pÄ omrÄdet Backen. UtifrÄn dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjÀlp för dom olika aktörerna pÄ Backen omrÄdet. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptÀckt och konsekvent handlande frÄn dom vuxna gentemot narkotikan?.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera och studera Casino Cosmopol i Malmö ur ett fasperspektiv. VÄran ambition Àr att utvÀrdera i vilken livscykelfas kasinot befinner sig. Vidare vill vi utreda hur ledarskapet har pÄverkat kasinots vandring genom cykeln. Vi har Àven för avsikt att utreda och förklara vilka strategiska ansatser som Casino Cosmopol AB anvÀnt, under den tid kasinot varit i drift. VÄr slutsats Àr att Adizes teorier om organisationers livscykelfaser och ledarstilar i olika faser, gÄr att applicera pÄ Casino Cosmopol i Malmö.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft tvÄ förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgÄngspunkt i vÄrt arbete. Dessa bÄda riktningar Àr Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

Syftet med studien var att undersöka hur talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar inom olika Ă€mnesomrĂ„den, samhĂ€llsorienterande Ă€mnen samt idrott och hĂ€lsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrĂ„n könstillhörighet inom de olika Ă€mnesomrĂ„dena i Ă„r nio. Studien genomfördes i en Ă„r nio klass i Uppsala kommun dĂ€r antalet elever var 27 stycken. Som metod anvĂ€ndes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken flickor respektive fem pojkar, som slumpmĂ€ssigt valdes ut. Resultatet visar att talutrymmet inte fördelas likvĂ€rdigt till pojkar respektive flickor inom de olika Ă€mnesomrĂ„dena, flickor (60%) ges mer talutrymme i de samhĂ€llsorienterande Ă€mnena och pojkar (65-67%) i idrott och hĂ€lsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika Ă€mnesomrĂ„dena tycks stĂ€rka detta mönster.

Detta examensarbete bygger pÄ en studie av Ärskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förvÀntningar. Syftet med studien var att se om förvÀntningar om uppgifters svÄrighet kan pÄverka elevernas resultat och om denna pÄverkan skiljer sig Ät mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jÀmförelsestudie mellan tvÄ klasser pÄ en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svÄrighet för att ge dem olika förvÀntningar. De olika klassernas resultat jÀmfördes och analyserades med hjÀlp av SPSS.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras pĂ„verkan pĂ„ emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vĂ„rd respektive handel. Åtta regressions-analyser med data frĂ„n sammanlagt 178 anstĂ€llda visade att (1) inom vĂ„rden har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten pĂ„verkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde pĂ„visas för reappraisal. Skillnaderna tyder pĂ„ att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad pĂ„ skillnader mellan olika yrkesgrupper..