Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad kunskap om elevernas uppfattningar av undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa och vad de lÀr sig i Àmnet. För att undersöka detta har 15 elever i Ärskurs 6 intervjuats pÄ tre olika skolor. Resultatet visar att Àmnet idrott och hÀlsa upplevs som positivt av eleverna. Det som undervisningen domineras av Àr olika bollspel och bollekar. Eleverna upplever en brist pÄ variation i undervisningen dÄ samma aktiviteter ofta Äterkommer.

VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie om tre lÀrare i Sydsveriges syn pÄ svenska A, syn pÄ svenska som Àmne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det Àr som pÄverkar deras val av innehÄll. Examensarbetet bygger pÄ intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn pÄ Àmnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar pÄ att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vÄr intervju hittat belÀgg för att innehÄllet i kurserna kan pÄverkas av mÄnga olika faktorer dÀr skolkulturen, lÀrarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna Àr de viktigaste..

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrÀdda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera pÄ olika probe-stimuli som exponerades, direkt pÄ bilder av olika djur (dÀribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och trÀffsÀkerhet mÀttes, för ett mÄtt pÄ prestation, och EKG anvÀndes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rÀdsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jÀmfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvÀrdering av stimulus Àgt rum.

Denna uppsats Àr en fallstudie av en tvÄsprÄkig persons individuella sprÄkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgÄngspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar sÄvÀl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika sprÄkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och vÀxelverkan mellan informantens tvÄ sprÄk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende pÄ lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer pÄverkar pÄ olika sÀtt utformandet av informantens tvÄ idiolekter. En analys görs ocksÄ av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera tvÄ landskapsindex: ett formindex som berÀknar formen för varje markanvÀndningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvÀndningarnas relativa utbredning. Formindexet berÀknas pÄ tvÄ olika sÀtt, beroende pÄ om dess storleksberoende inkluderas eller ej. UtvÀrderingen körs för ett landskap pÄ cirka 50 km2, men Àven för tre mindre omrÄden i landskapet: Äkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga omrÄden jÀmförs sedan i tvÄ olika skalor, flygbild respektive satellitbild..

Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handlĂ€ggning av Ă€renden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under Ă€rendets gĂ„ng. Vanligtvis Ă€r det knappast nĂ„gra problem att identifiera vad som utgör ett Ă€rende, men i de fall dĂ€r en grĂ€nsdragning mellan olika begrepp Ă€r nödvĂ€ndig för att avgöra om FL Ă€r tillĂ€mplig kan Ă„sikterna gĂ„ isĂ€r. Ärendebegreppet Ă€r inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att faststĂ€lla hur begreppet tolkas anvĂ€nder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rĂ€ttsfall dĂ€r begreppsdefinitionen aktualiseras.

I dagens samhÀlle finns det en mÀngd olika maskiner för att underlÀtta ardagssysslorna, sÄsom batteridrivna dammsugare och grÀsklippare. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven grÀsklippare som har bÀst generaliseringsförmÄga. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds som testdomÀn dÀrför att det finns en oÀndlig mÀngd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra grÀsklipparen klipper pÄ ytor som den nyligen eller aldrig trÀnats pÄ. Experiment har utförs pÄ bÄda kontrollarkitekturerna i en simulator.

Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.

Syftet med mitt arbete har varit att jÀmföra tvÄ lÀromedel i tyska för svenska nybörjare, Är 7, frÄn tvÄ olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om sÄ Àr fallet , vari dessa bestÄr. Jag har studerat olika sprÄkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan lÀromedlens upplÀgg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstÄr. Jag gÄr i kronologisk ordning igenom olika sprÄkundervisningsmetoder och vad som kÀnnetecknar dessa. DÀrefter presenterar jag de tvÄ lÀromedlen och gör en jÀmförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att lÀromedlen skiljer sig Ät och jag finner tydliga tecken pÄ att bÄda lÀromedlen Àr starkt pÄverkade av och konstruerade utifrÄn de metoder som varit dominerande under tillkomstÄren..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur pedagoger i förskolan tÀnker runt Àmnena naturvetenskap och teknik. FrÄgorna som undersöks ÀrVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik Àr och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger pÄ fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn pÄ vad naturvetenskap och teknik Àr. Beroende pÄ pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren pÄ vad Àmnena innebÀr. Resultaten visar ocksÄ pÄ att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna Àr undermÄliga.

Vi utgÄr frÄn teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om sprÄk och lek somÀr av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv pÄ sprÄk och lekteorier sompassar barn i 6-ÄrsÄlder. Detta kopplas till syftet som Àr: att undersöka hur lÀrare tÀnker ochförverkligar sin didaktik kring sprÄkstimulering och lek.Fyra lÀrare frÄn tvÄ förskoleklasser har ingÄtt i undersökningen. Dessa lÀrare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna.