UtrymningsberÀkningar Àr en mycket viktig del i att analytiskt dimensionera byggnader mot brand. Allt medan byggnader blir mer komplexa blir ocksÄ kravet pÄ analytisk dimensionering mer frekvent. Tre sÀtt att göra detta pÄ Àr bland annat handberÀkningar enligt Boverket samt genom simulering med Simulex och FDS+Evac. I denna rapport har de olika metoderna provats i olika scenarion i Prismagallerian i HÀrnösand.Resultatet som framkom av jÀmförelserna gav olika utrymningstider för olika program. I slutet kunde det dock faststÀllas att handberÀkningsmetoden Àr mer konservativ vilket ger högre utrymningstider Àn fallet kanske Àr.

SammanfattningMed hjÀlp av intervjuer har jag studerat vad nio lÀrare pÄ sex olika skolor anser om skönlitteraturens betydelse för den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen. I forskningen finns inget svar pÄ vilken metod som anses bÀst för att lÀra sig lÀsa och skriva. DÀr beskrivs dÀremot att mycket beror pÄ lÀrarens personliga kunskaper. De svar jag fÄtt beskriver ett mycket stort engagemang hos samtliga lÀrare men att synsÀttet skiljer sig Ät en del. I olika hög utstrÀckning arbetar man med skönlitteratur i undervisningen.

Denna uppsats behandlar hur OvanÄker kommun arbetar med jÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omstÀndigheter som pÄverkar arbetet. Studien Àr uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod dÀr den kvantitativa undersökningen bestod av en enkÀtundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmÀktige, en gymnasielÀrare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt prÀglar kommunen och olika aktörer arbetar med jÀmstÀlldhet pÄ olika vis. Med ett fÄtal undantag satsar samtliga aktörer pÄ en jÀmn könsfördelning.

I detta examensarbete presenterar vi vÄr kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Fokus i studien Àr vad verksamma lÀrare lÀgger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr observationer pÄ tvÄ olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lÀrare. Resultatet visar att begreppet motivation Àr diffust och tolkningsbart samt att lÀrare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lÀrandesituationer i klassrummet. .

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsÀttningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jÀmstÀlldhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade pÄ pedagogers bemötande ur tvÄ olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna anvÀnde strategierna i samlingssituationerna pÄ förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och tvÄ intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsÀttningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade pÄ förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berÀttade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra verksamma lÀrare hade för syn pÄ estetiska lÀrprocesser. Vi ville Àven fÄ fram om det var nÄgot som lÀrarna sjÀlva anvÀnde sig av och i sÄdana fall varför eller varför inte. För att ta reda pÄ hur olika lÀrares syn kan se ut nÀr det gÀller estetiska lÀrprocesser sÄ valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare verksamma i de tidigare Ären som har olika arbetssÀtt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssÀttet, men i vilken omfattning och hur de anvÀnder sig av det skiljer dem Ät.

Denna uppsats presenterar olika sprÄkliga företeelser som förekommer i SMS pÄ ryska och diskuterar tÀnkbara tolkningar och förklaringar.Bland annat presenteras exempel pÄ olika metoder att komprimera sprÄket, t.ex. utelÀmnade mellanslag, utelÀmnade skiljetecken, förkortningar av ord och satser. Vidare presenteras och kommenteras olika observerade metoder att transkribera ryska till det latinska alfabetet.DÀrefter ges exempel pÄ lekfullhet och formexperiment av olika slag. Hit hör bl.a. anvÀndning av s.k.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka hjÀlpmedel det finns och vilka metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i olika situationer som frÀmjar sprÄkutveckling hos barn pÄ förskolan. Vi vill Àven undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sprÄkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Varför Àr det viktigt att barn utvecklar sprÄket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhÄller sig pedagoger och hur skapas förutsÀttningar för sprÄkutveckling? Hur kan man tillmötesgÄ varje enskilt barn som har svÄrigheter med sprÄkutveckling? Metoden i den hÀr undersökningen baserades pÄ kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde pÄ fem olika förskolor med fem olika pedagoger.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan stÀmma trumsetets trummor pÄ olika sÀtt, med störst vikt pÄ pukornas tonalitet. Jag har undersökt, genom inspelningstester, vad det Àr som avgör om trummorna blir vÀlljudande i olika musikaliska sammanhang. Jag har genomfört inspelningstester i studio, som representerar de olika typer avstÀmningssÀtt och undersökt dessa i fyra olika genrer. De olika stÀmningssÀtten har i sintur varierande toner, intervallförhÄllanden och resonanstider (den tid det tar för trumman att ringa klart). Detta för att kunna jÀmföra de olika stÀmningssÀtten.